Vi övervakar finansmarknadenCoronakrisen är en viktig påminnelse om våra begränsade möjligheter att beräkna risker i förväg. Och krisen är inte över. Värna er motståndskraft, sa FI:s generaldirektör Erik Thedéen på Fastighetsdagen 2020.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen medverkade på seminariet "Consumer Behavior in Financial Markets", som arrangerades av Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm i dag. Här finns hans anförande på engelska (en svensk översättning kommer att publiceras senare).
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
På webbplatsen konsumenternas.se finns nu vanliga frågor och svar som Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå fått till följd av spridningen av det nya coronaviruset.
Sveriges digitala utveckling har gått snabbt, skapat många möjligheter för nya bolag att konkurrera och nya konsumentvänliga produkter och tjänster. Men med en snabb förändring av marknaden uppstår även risker för bolag och konsumenter. FI kommer att titta noga på huruvida bolag uppfyller sin omsorgsplikt gentemot kunder och vid försäljningen av produkter som vi anser är speciellt riskfyllda – såsom produkter kopplade till kryptotillgångar. Det sa Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för Marknader på Swedish FinTech Associations årsmöte.
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
FI tillstyrker i allt väsentligt utredningens förslag.
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Den här veckan har FI publicerat två nya varningar för bolag som erbjuder finansiella produkter till svenska konsumenter utan att ha nödvändiga tillstånd. På senare tid har flera som drabbats av investeringsbedrägerier övertalats att låta någon annan fjärransluta till sin dator. FI vill starkt varna för detta.
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat ett gemensamt förslag på ändringar i faktabladet för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (Priip-produkter).
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
Avsnitt 15 av FI-podden handlar om Finansinspektionens internationella arbete, både generellt och mer specifikt på värdepappersområdet.
Publicering av årets första stabilitetsrapport på FI:s webbplats.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
FI publicerar i dag tre rapporter på temat hållbarhet. Rapporterna visar att arbetet med hållbarhet går framåt på olika fronter och att branschens egna initiativ – där sådana förekommer – fungerar. Men det finns en hel del arbete kvar att göra. Samtidigt publicerar FI en återrapportering till regeringen om hur FI arbetat med hållbarhetsfrågor under 2018.
