En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaNy undersökning: ekonomisk ohälsa högre hos vissa grupper
En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Samtidigt känner många en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan. Dessutom uppger en av tre att de har haft svårt att klara löpande utgifter för mat och hyra under det senaste året. Undersökningen pekar också på att vissa grupper är överrepresenterade bland de som har lägst finansiellt välbefinnande.
Den nya undersökningen visar att personer med en bättre upplevd hälsa också har ett bättre finansiellt välbefinnande. Omvänt rapporterar de personer som oroar sig mest för sin ekonomiska situation låga värden för det övergripande hälsotillståndet.
– Undersökningen bekräftar som förväntat att ekonomisk och allmän hälsa går hand i hand. Ekonomisk oro skapar en sårbarhet och påverkar det övergripande finansiella välbefinnandet. Vi ser därför ett behov av att rusta individer genom bland annat finansiell folkbildning med nödvändiga verktyg för att fatta medvetna ekonomiska beslut. Det är spännande och viktigt att ha med hälsoaspekten framöver, säger Sofia Tyréus, senior projektledare för finansiell folkbildning på FI.
Män och höginkomsttagare har ett högre finansiellt välbefinnande
En majoritet av svenskar uppger att de har ett gott finansiellt välbefinnande, men drygt en av tre uppger att de känner en oro eller stress för sin ekonomiska situation. En lika stor andel svarar att de har haft svårt att klara löpande utgifter för till exempel hyra och mat under det senaste året. Däremot uppfattar tre av fem att de vid en plötslig stor utgift, motsvarande den egna månadsinkomsten efter skatt, skulle ha möjlighet att kunna betala den utan att behöva låna pengar eller be sin omgivning om hjälp.
Höga värden för finansiellt välbefinnande rapporteras främst av män, ålderspensionärer och arbetande högutbildade personer utan barn och hushåll där nettoinkomsten är 50 000 kr eller mer i månaden. Lägre värden för finansiellt välbefinnande återfinns oftare bland kvinnor, flerbarnshushåll, ensamstående, utlandsfödda och hushåll där nettoinkomsten är mindre än 25 000 kronor i månaden.
Riskspelare är ofta risksparare
En del av undersökningen handlar om riskfyllda beteenden kopplat till sparande och spel. Resultatet visar att personer som har ett riskabelt spelande oftare ägnar sig åt spekulativt sparande i högriskprodukter.
Riskabelt spelande är överrepresenterat bland män, 18–34-åringar, ensamstående, studerande, personer med relativt god inkomst och storstadsbor. Personer som har ett riskabelt spelande tenderar även att i högre grad ägna sig åt spekulativt sparande, till exempel sparande i kryptotillgångar eller andra högriskprodukter, än de som inte har ett riskabelt spelande. De har också sämre finansiell hälsa oavsett vilken faktor man tittar på.
Det här är finansiellt välbefinnande
Finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa, handlar om i vilken utsträckning en individ har möjlighet att uppfylla sina ekonomiska behov och har beredskap för att hantera ekonomiska kriser.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av företaget Origo Group på uppdrag av Finansinspektionen i samverkan med Folkhälsomyndigheten. Datainsamlingen gjordes under november och december 2023 med över 2 000 respondenter mellan 18 och 79 år.
Pressekreterare
070-300 47 32
