Stabilitetsrapporter

FI har i uppdrag att skriva två stabilitetsrapporter per år. Rapporterna bedömer den finansiella stabiliteten och beskriver tillståndet på de finansiella marknaderna samt redogör för kreditgivning och kreditvillkor till företag och hushåll.

2019

Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)

Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.

2018

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)

Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.

Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)

Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.

2017

Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)

Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.

Stabiliteten i det finansiella systemet

Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.

2016

Stabiliteten i det finansiella systemet

Den svenska ekonomin är stark. Men konsekvenserna för den finansiella stabiliteten av ett stigande resursutnyttjande i kombination med mycket låga räntor är svårbedömda och det finns risk för att obalanser byggs upp. Dessa är svåra att identifiera och värdera, men mycket viktiga att följa.

Stabiliteten i det finansiella systemet

FI bedömer att motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande, men sårbarheter kvarstår.

2015

Stabiliteten i det finansiella systemet

Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Men kraftigt ökande priser på bostäder innebär att hushållens skulder växer snabbt. Det är en utveckling som innebär att riskerna för den ekonomiska stabiliteten ökar. Därför krävs beredskap för att införa ytterligare åtgärder. Det är några av slutsatserna i FI:s andra stabilitetsrapport för 2015.

Stabiliteten i det finansiella systemet

FI bedömer att motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande i dagsläget. Svenska banker har höga kapitalnivåer och god tillgång till billig finansiering.

2014

Stabiliteten i det finansiella systemet

Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är tillfredsställande. Trots oro i omvärlden har bankerna bra motståndskraft och tillgång till finansiering.

Laddar sidan