De tre europeiska tillsynsmyndigheterna Esma, Eiopa och EBA har gemensamt publicerat uppdaterade frågor och svar om Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2014/1286 (Priip-förordningen).
Det finns en rad nationella och internationella rapporter och publikationer som handlar om finansiering av terrorism.
Det senaste året har vi sett en ökad användning av artificiell intelligens (AI) i samhället. I det är finanssektorn inget undantag. Med AI följer särskilda risker som aktörer i finanssektorn behöver hantera, men det kommer också med stor nytta, exempelvis när AI används för att motverka att kriminella aktörer utnyttjar det finansiella systemet. Det var ett av budskapen från FI:s Malin Alpen, områdeschef för Betalningar, på konferensen Banktech tidigare i dag.
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Avtal som tecknas mellan företag som ger konsumtionslån och företag som förmedlar dem har visat sig innehålla villkor som förhindrar långivarna att kontakta kunden. Det gör att långivare i dessa fall hindras från att hämta in ytterligare information som är nödvändig för en ordentlig kreditprövning. Det är ett av flera problem på marknaden för låneförmedling som Finansinspektionen (FI) har upptäckt och som presenteras i en analys i årets konsumentskyddsrapport.
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
Finansinspektionen tillstyrker utredningens förslag att samla in uppgifter om hushållens tillgångar och skulder. Dessa uppgifter kommer att förbättra FI:s möjligheter att fullgöra våra uppdrag inom såväl makro- och mikrotillsyn som konsumentskydd.
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2022.
Hur hanterar finanssektorn inflationen, de höga räntorna och den försvagade ekonomin? Hur tar bankerna hand om sina kunder som drabbas i dessa tuffa tider? Och hur rustar sig banker och företag för att alltjämt kunna erbjuda sina tjänster? Det är tre frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att prioritera 2023.
FI tillstyrker EU-kommissionens förslag, men efterfrågar vissa förtydliganden.
Finansinspektionen tillstyrker utredningens förslag.
Banker och andra finansiella företag är i hög grad sårbara för it-angrepp, och måste skydda sig bättre. Samtidigt måste staten vara med och stärka den digitala motståndskraften. I en rapport till regeringen föreslår vi nu en rad konkreta åtgärder, till exempel att bank-id ska sättas under statlig tillsyn.
Den finansiella sektorn måste snabbt bli bättre på att förebygga och hantera cyberhot. Kunder och samhället i stort måste kunna lita på att de finansiella företagens samhällsviktiga tjänster fungerar, även i tider av större osäkerhet och hot. På uppdrag av regeringen har Finansinspektionen (FI) därför föreslagit ett antal åtgärder för att öka motståndskraften mot cyberattacker i den finansiella sektorn.
Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.
Gör banker rätt när de nekar vissa konsumenter att öppna konton? Och vilken roll spelar låneförmedlare för att många konsumenter tar stora blancolån? Det är två frågor som Finansinspektionen (FI) kommer att titta närmare på under 2022 och som vi presenterar i årets konsumentskyddsrapport.
FI:s styrelse har godkänt årsredovisningen för 2021.
”I grund och botten handlar detta om energieffektivisering. Energi är en bristvara och därför lägger samhället stora resurser på att effektivisera energianvändningen inom alla sektorer. Samma diskussion måste vi kunna ha om kryptotillgångar.”
Finansinspektionen (FI) anser att likviditetsrisker i fonder måste hanteras bättre för att den finansiella stabiliteten inte ska hotas.
”Teknologin som ligger bakom kryptotillgångar har potential att skapa mervärde för samhället, men kryptotillgångar som Bitcoin medför också stora risker.” Det sa Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen när han i dag talade om utvecklingen av kryptotillgångar utifrån FI:s uppdrag som tillsynsmyndighet på ett seminarium anordnat av Sveriges finansanalytikers förening.
Finansinspektionens innovationscenter arrangerade i onsdags ett rundabordssamtal om kryptotillgångar med inbjudna aktörer på marknaden. På agendan stod EU-kommissionens förslag på ny reglering av kryptotillgångar, de konsumentrisker som FI kommunicerat under våren samt ett fortsatt stort fokus på att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen har tidigare varnat konsumenter för riskerna med handel av kryptotillgångar. Vi anser även att köp av finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång är olämplig för de flesta, om inte alla, konsumenter. Nu upprepar även de europeiska tillsynsmyndigheterna sina varningar kring kryptotillgångar.
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Även om de bara lånar små belopp. Samtidigt minskar risken att konsumenter hamnar i skuldfällan om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som presenteras i samband med årets Konsumentskyddsrapport.
Gör bankerna ordentliga kreditprövningar när kunder tar konsumtionslån? Jobbar mindre banker och betaltjänstföretag tillräckligt bra för att motverka penningtvätt? Och vilka risker innebär coronapandemin för framtiden? Det är tre områden som Finansinspektionen (FI) kommer att granska särskilt under 2021.
Konsumentskydd, penningtvätt och framtida risker till följd av coronapandemin är tre områden som FI kommer att granska särskilt under 2021.
Konsumenternas.se har fått en ny, mobilanpassad och mer lättanvänd webbplats. Bakom webbplatsen står Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå, som drivs av Finansinspektionen, Konsumentverket och branschorganisationer inom de två områdena.
FI:s generaldirektör Erik Thedéen medverkade på seminariet "Consumer Behavior in Financial Markets", som arrangerades av Swedish House of Finance vid Handelshögskolan i Stockholm i dag. Här finns hans anförande på engelska (en svensk översättning kommer att publiceras senare).
Hur kan konsumenter och investerare förstå hur ett företag hanterar klimatförändringar eller hur ett företags verksamhet bidrar till en hållbar utveckling? Och hur ska vi se till att den informationen går att jämföra mellan företagen? Det är frågor som en internationell arbetsgrupp inom den globala tillsynsorganisationen för värdepapper Iosco ska arbeta med. Och som Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ska leda.
På webbplatsen konsumenternas.se finns nu vanliga frågor och svar som Konsumenternas Bank- och finansbyrå och Konsumenternas Försäkringsbyrå fått till följd av spridningen av det nya coronaviruset.
Sveriges digitala utveckling har gått snabbt, skapat många möjligheter för nya bolag att konkurrera och nya konsumentvänliga produkter och tjänster. Men med en snabb förändring av marknaden uppstår även risker för bolag och konsumenter. FI kommer att titta noga på huruvida bolag uppfyller sin omsorgsplikt gentemot kunder och vid försäljningen av produkter som vi anser är speciellt riskfyllda – såsom produkter kopplade till kryptotillgångar. Det sa Malin Omberg, verksamhetsområdeschef för Marknader på Swedish FinTech Associations årsmöte.
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
Hushållens skulder har vuxit långsammare de senaste tre åren. De två amorteringskrav som FI har infört har bidragit till dämpningen. Men de låga räntorna medför risker. Skulderna hos kommersiella fastighetsföretag har vuxit snabbt, och bankernas utlåning till sektorn är stor. FI har i dag beslutat om att höja kapitalkraven för banklån till kommersiella fastigheter. Dessutom konstaterade Erik Thedéen att cyberhot är en utmaning för hela samhället där det krävs samarbete på ett brett plan.
Finansinspektionen (FI) kommer att utreda möjligheterna att på både nationell och internationell nivå verka för att företag i ökad utsträckning redovisar ett internpris för koldioxidutsläpp.
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) har publicerat ett gemensamt förslag på ändringar i faktabladet för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (Priip-produkter).
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
Låga räntor har bidragit till ett högt risktagande, stigande tillgångspriser och ökande skulder. Högre räntor framöver kan minska risktagandet och därmed dämpa riskuppbyggnaden. Men oväntat stora ränterörelser och en osäker omvärld kan också testa den finansiella sektorns motståndskraft, skriver Finansinspektionen (FI) i årets andra stabilitetsrapport som presenteras på en pressträff i dag.