En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaFI:s publikationer om bolån
2024
Mer behöver göras för att skydda konsumenter från bedrägerier
Bedrägerier är ett stort och växande samhällsproblem som göder den organiserade brottsligheten. Det är samtidigt konsumenter som står för den övervägande delen av förlusterna och det drabbar främst de äldre. FI konstaterar i en ny rapport att mer behöver göras för att stoppa bedrägerierna och för att skydda konsumenterna på finansmarknaden. FI välkomnar också de viktiga åtgärder som Bankföreningen har aviserat liksom de förslag till nya regelverk som förhandlas inom EU.
Tydligare information från bankerna ska göra att fler förhandlar om boräntan
Många konsumenter tycker att det är svårt att förstå och jämföra olika ränteerbjudanden från bankerna. FI föreslår nu att konsumenterna ska få tydligare information om bankens genomsnittsränta och information inför att ränterabatter löper ut. Detta kommer göra det enklare för konsumenter att förhandla och jämföra sina ränteerbjudanden och därmed också stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden.
FI-analys nr 44: De flesta har förlorat pengar på att handla med kryptocertifikat
Mer än hälften av de svenskar som handlat med kryptocertifikat under de senaste sex åren har förlorat pengar på sin investering. Detta trots att den underliggande marknaden stigit med uppåt 500 procent under den studerade perioden. Det visar en ny analys från FI som undersöker svenskarnas handel i kryptocertifikat.
Konsumentskyddsrapport 2024: Företag fortsätter att erbjuda konsumenter olämpliga produkter
Dyra och komplexa produkter är olämpliga för de flesta konsumenter. Trots detta förekommer att företag säljer sådana produkter brett. Detta är en av riskerna för konsumenter som FI lyfter i årets konsumentskyddsrapport.
FI-tillsyn 29: Rådgivare missar konsumenternas önskemål om att spara hållbart
6 av 10 anser att hållbarhet är viktigt när de sparar pengar. Rådgivare hos banker, värdepappersbolag och försäkringsförmedlare har en skyldighet att ta hänsyn till konsumenters olika önskemål om hållbart sparande. Så är inte alltid fallet. Tvärt om riskerar många konsumenter i dag att investera i produkter som inte motsvarar deras förväntningar när det kommer till hållbarhet. Det visar en analys från FI och vi uppmanar nu företagen att rikta de här frågorna ett särskilt fokus.
Räntan pressar högt skuldsatta hushåll
Hushållen fortsatte att pressas av både högre räntor och andra kostnader. Det visar FI:s bolånerapport som släpps i dag. I den tittar vi på nya bolånetagare hösten 2023. Vi kan se att antalet nya bolånetagare var färre än tidigare år. Bostadsköparna köpte också billigare bostäder och lånade något mindre pengar. Den totala utlåningen till hushållen har stannat av, men trots detta är hushållens skuldsättning fortsatt hög.
Banker ger undantag från amorteringskrav vid köp av nyproducerad bostad
Bankerna kan ge undantag från amorteringskravet i samband med att låntagare köper en nyproducerad bostad. Sju av åtta banker använder undantaget och en fjärdedel av låntagare som köpte en nyproducerad bostad under åren 2017 – 2023 har fått undantag. Det visar en rapport vi lämnar till regeringen i dag.
Viktigt med en helhetssyn vid förändring av villkoren på bostadsmarknaden
FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort. Vi anser också att det är lämpligt att invänta den pågående utredningen av både bolånetaket och amorteringskravet och ta ställning till eventuella förändringar av åtgärderna som en helhet.
Förbud mot förvalt kreditalternativ har minskat andelen kreditbetalningar
För att färre konsumenter ska göra oplanerade kreditbetalningar införde regeringen 2020 nya regler för marknadsföring av betaltjänster online. FI har granskat effekten och konstaterar att andelen kreditbetalningar har sjunkit. Konsumentskyddet kan dock stärkas ytterligare genom att reglerna flyttas från betaltjänstlagen till konsumentkreditlagen.
Ny undersökning: ekonomisk ohälsa högre hos vissa grupper
En ny undersökning som gjorts på uppdrag av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten visar att svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande, även kallat ekonomisk hälsa. Samtidigt känner många en oro eller stress över sin ekonomi, vilket enligt undersökningsresultatet kan leda till negativ påverkan på hälsan. Dessutom uppger en av tre att de har haft svårt att klara löpande utgifter för mat och hyra under det senaste året. Undersökningen pekar också på att vissa grupper är överrepresenterade bland de som har lägst finansiellt välbefinnande.
2023
Fler bankkunder bör kunna erbjudas betalkonton
Antalet bankkunder som får sina betalkonton avslutade av bankerna har ökat på senare år. Bankerna nekar också konsumenter att öppna bankkonto i viss utsträckning, vilket innebär stora problem för de som berörs. I stället för att helt neka kunden ett konto, borde bankerna pröva om andra åtgärder kan vidtas i syfte att inte i onödan begränsa privatpersoners tillgång till finansiella tjänster. Det visar en ny rapport från Finansinspektionen.
FI-analys nr 42: Skillnader mellan kvinnors och mäns beteende på börsen
Redan vid tre års ålder börjar vuxna spara mer ofta i aktier till pojkar än till flickor. Dessa skillnader växer sen över tid och bidrar till en ojämställd aktiemarknad. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI) som undersöker skillnader i kvinnor och mäns investeringsbeteende på börsen.
FI-tillsyn 28: Vinstutdelande sakförsäkringsbolag ger ofta lägre ersättning
Hur använder försäkringsbolagen de premier konsumenter betalar? Den saken har Finansinspektionen (FI) analyserat och kommit fram till att det är stora skillnader, både mellan olika typer av försäkringsbolag och olika slags försäkringar. Vi konstaterar bland annat att konsumenterna generellt sett får lägre ersättning för sin premie hos vinstutdelande försäkringsbolag än hos de ömsesidiga.
Konsumenternas ställning på bankmarknaden kan stärkas
För att stärka konsumenternas ställning på bankmarknaden vill Finansinspektionen se att alla banker erbjuder digitala amorteringsunderlag. FI kommer också fortsatt att utreda hur konsumenterna kan få enklare och mer jämförbar information samt hur de ytterligare kan påverka sina villkor. Det skriver vi i en rapport till regeringen i dag och skickar samtidigt ett förslag om digitala amorteringsunderlag på remiss.
Flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring
Det är inte motiverat att ändra nuvarande lagstiftning för att ytterligare underlätta flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring. Däremot kan branschen göra mer för att underlätta för de som vill flytta sina pengar. Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i en kartläggning som gjorts på uppdrag av regeringen
FI-tillsyn 27: Skadeförsäkringsföretagens process för produktgodkännande
Processen för produktgodkännande är central ur ett konsumentskyddsperspektiv. Den syftar till att säkerställa att försäkringsföretagen fokuserar på konsumenternas intressen när de utvecklar och underhåller försäkringsprodukter. I en fördjupad analys som Finansinspektionen har gjort har vi sett flera goda exempel på hur företagen arbetar med och tillämpar den här processen.
Så används öppna finansiella tjänster i Sverige
Digitaliseringen innebär både möjligheter och risker på finansmarknaden. Bredare reglering för hur kundinformation kan delas med tredjepartsleverantörer kan göra det enklare för konsumenter att jämföra finansiella produkter så som tjänstepension och bolån. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny kartläggning.
Rapport: Bankernas hantering av undantag från amorteringskraven
Finansinspektionen har haft regeringens uppdrag att kartlägga bankernas hantering av undantag från amorteringskraven. Kartläggningen visar att bankerna har i huvudsak hanterat undantagen från amorteringskraven på ett bra sätt. Bankerna har förbättrat sina processer för att hantera undantagen, som har blivit allt fler. Ökningen förklaras av att pressen på hushållens ekonomi har ökat och att informationen om möjligheten till undantag har spridits i samhället. Bankernas förbättrade processer är en anpassning till detta.
Den svenska bolånemarknaden 2023
Bolånetagare pressas av stigande räntor. Samtidigt har den stora majoriteten av nya bolånetagare fortfarande goda marginaler i sin privatekonomi. Det konstaterar Finansinspektionen i årets bolånerapport som presenteras i dag.
Konsumentskyddsrapport 2023
FI:s högst prioriterade risker inom konsumentskyddsarbetet för 2023 är osund kreditgivning, olämpliga investeringsprodukter och investeringsbedrägerier.
Behövs tilläggs- och produktförsäkringar?
Konsumenternas behov av tilläggsförsäkringar skiljer sig åt beroende på ålder. Yngre har större behov av tilläggsförsäkringar jämfört med äldre, som ofta har litet behov av dem. Behovet av produktförsäkringar är litet och ofta behövs de inte alls. Det visar en fördjupad analys som Finansinspektionen (FI) har gjort.
2022
Svenska konsumtionslån
Svenska hushåll lånar i hög utsträckning till bostadsköp. Men lån finansierar även delar av deras konsumtion. Konsumtionslånen har vuxit snabbt de senaste åren. Räknat i kronor består den största andelen av blancolån, det vill säga lån utan säkerhet. Sett till antalet är fakturor vanligast. Det visar Finansinspektionens (FI) kartläggning av nya konsumtionslån med data från 2021.
Kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige
Svenska företag finansierar sig i allt högre grad utanför banksektorn. Även för hushåll finns nya möjligheter att ta lån utanför bankerna. Även om det kan finnas fördelar med tillgång till fler finansieringsmöjligheter innebär utvecklingen också nya risker.
Får lojala försäkringstagare betala mer?
Finansinspektionen har undersökt om lojala försäkringstagare får betala högre premier när det gäller tre skadeförsäkringsprodukter som har stor betydelse för konsumenter: hemförsäkring, villaförsäkring och personbilsförsäkring. Granskningen visar att premier för hemförsäkringar höjs betydligt mer för lojala kunder än för nya. Även för villaförsäkring höjs premierna mer för lojala kunder, men inte för personbilsförsäkringar.
Den svenska bolånemarknaden 2022
De svenska hushållen fortsätter att ta allt större lån. Fler nya bolånetagare än tidigare år hade 2021 både hög skuldkvot och hög belåningsgrad. Högre inflation och stigande räntor, leder till att bolånetagare får mindre marginaler i sin ekonomi. Därmed minskar konsumtionsutrymmet samtidigt som bolånetagares återbetalningsförmåga försämras.
Konsumentskyddsrapport 2022
Osund kreditgivning och provisioner vid försäljning av finansiella instrument. Det är de högst prioriterade riskerna för Finansinspektionens (FI) konsumentskyddsuppdrag 2022.
Mer jämställt sparande
Jämställdhet är en spegling av förhållanden i samhället i stort. Faktorer som fördelning av inkomster och tillgångar mellan män och kvinnor ligger utanför detta uppdrag, som handlar om ett mer jämställt sparande. Vad som är ett lämpligt sparande för en viss person beror på en rad faktorer, varav många är individuella. Vad som bör eftersträvas i det här sammanhanget är jämställda förutsättningar att fatta väl övervägda och ändamålsenliga beslut om sparande utifrån den egna situationen. Grundläggande kunskaper behöver ges i grundskolan så att alla fårsamma förutsättningar. Senare i livet behöver kunskaperna byggas på och tillgångtill information och utbildningsmaterial finnas tillgängligt för dem som vill och behöver öka sina kunskaper.
2021
Uppföljning av de nya reglerna om försäkringsdistribution för försäkringsföretag
Finansinspektionen har fått i uppdrag av regeringen att redovisa de effekter som de nya reglerna om försäkringsdistribution hittills har haft.
Uppföljning av de nya reglerna om provision och oberoende rådgivning
Sedan 2018 gäller nya och utökade krav på värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare som tar emot provisioner eller tillhandahåller oberoende rådgivning eller rådgivning grundad på opartisk och personlig analys. För att studera effekter av de nya reglerna har Finansinspektionen kartlagt hur värdepappersinstitut och försäkringsförmedlare hanterar provisioner som de tar emot i samband med rådgivning.
FI-analys 35: Långivarens betydelse för betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Det finns olika typer av långivare. De erbjuder olika typer av lån och har olika hög risktolerans. Risktoleransen syns i deras affärsmodell, som bland annat består av hur de gör sina kreditprövningar. Det finns även olika typer av låntagare. Vissa efterfrågar små lån och andra efterfrågar stora lån. Både långivarens kreditprövning och låntagarens återbetalningsförmåga är ofta bättre vid stora lån. De små lånen står för en hög andel av tidiga betalningsproblem – påminnelser och inkassokrav. Men små lån kan låntagaren ofta betala tillbaka innan de blir en skuld hos Kronofogden.
Svenska konsumtionslån
Ett av Finansinspektionens (FI) uppdrag är att verka för ett högt skydd för konsumenter på de finansiella marknaderna. Därför gör FI bland annat en årlig kartläggning av nya konsumtionslån. Kartläggningen bidrar till att öka vår förståelse för konsumtionslånen och de risker de innebär för låntagarna. Lån och lånebetalningar har stor betydelse för hushållens ekonomi. För en låntagare med en genomsnittlig inkomst som tar ett större konsumtionslån kan månadsbetalningen för räntan och amorteringen motsvara betalningen för ett betydligt större bolån.
FI-tillsyn 24: Försäkringsföretagens klagomålshantering
FI har genomfört en kartläggning av klagomålshanteringen hos 20 försäkringsföretag. Försäkringsföretagen hanterar överlag klagomål väl, men det finns utrymme för förbättringar. Flera av de brister som kartläggningen visar bör kunna åtgärdas omgående.
Marknadsföring av betaltjänster online
Den 1 juli 2020 trädde en ny bestämmelse i lagen (2010:751) om betaltjänster i kraft som innebär att kreditalternativ inte ska visas först, eller vara förvalda, när konsumenter ska betala för varor på nätet. FI bedömer att flertalet av aktörerna på marknaden har anpassat sig till lagen och tillämpar den på sina kassalösningar. Bestämmelsen har funnits en för kort tid för att göra en uttömmande utvärdering. Men FI:s rapport visar att lagen bidrar till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel.
FI-analys nr 34: Tillfälligt amorteringsundantag fick nya bolånetagare att låna mer
Det tillfälliga amorteringsundantaget har fått nya bolånetagare att låna nästan 4 procent mer och köpa drygt 1 procent dyrare bostäder. Det visar en ny FI-analys.
Samlad utvärdering av makrotillsynsåtgärder
Sedan 2010 har FI genomfört ett antal makrotillsynsåtgärder som syftat till att öka motståndskraften i det finansiella systemet och dämpa riskerna kopplade till hushållens höga och växande skulder. Bland annat har kapitalkraven på bankerna skärpts, och ett bolånetak och två amorteringskrav har införts. I den här rapporten redovisar vi en samlad utvärdering av dessa åtgärder, med fokus på de åtgärder som via långivare ställer krav på hushållen.
FI-analys 33: Hushållens skulder och motståndskraft i kriser
Att låna kan underlätta för hushåll på många sätt. Samtidigt kan skulderna göra deras konsumtion mer känslig för oväntade förändringar i räntor, inkomster och bostadspriser. Det kan i sin tur påverka hur ekonomin utvecklas i kriser. Men åtgärder som minskar skulderna ökar inte nödvändigtvis alla hushålls motståndskraft. För att bedöma effekten av bolånetagarbaserade åtgärder behöver man därför också se till hushållens hela balansräkningar och inte minst deras likvida tillgångar.
FI-tillsyn 22: Likviditetsriskhantering i fonder
Fondförvaltarna behöver bli bättre på att hantera fondernas likviditetsrisker. I vissa fonder kan likviditeten i fondens tillgångar eller inlösenvillkoren behöva anpassas. Det visar den granskning som Finansinspektionen har gjort av fondförvaltarnas likviditetsriskhantering. Samtliga fondförvaltares styrelser bör skyndsamt påbörja arbetet med att se över om förvaltaren uppfyller FI:s krav och rekommendationer och vilka åtgärder som annars bör vidtas.
FI-analys 32: Lån, betalningsproblem och skuld hos Kronofogden
Lån och andra skulder har betydelse för betalningsproblem. Denna analys fokuserar på lånens betydelse för enskilda personers betalningsproblem. Personer med låg inkomst utgör en hög andel av de som har betalningsproblem. Det gäller både skulder som har sitt ursprung i lån och andra skulder. Och betalningsproblem börjar ofta med livshändelser, som arbetslöshet eller sjukdom.
Den svenska bolånemarknaden (2021)
Nya låntagare fortsätter att ta allt större bolån i förhållande till sin inkomst och bostadens värde. Samtidigt har de marginaler för att klara sina lånebetalningar om deras ekonomiska situation försämras.
Hållbarhetsrapport 2021 – klimatet i fokus
Finansinspektionen har i uppdrag att arbeta för att det finansiella systemet bidrar till en hållbar utveckling. Hållbarhetsrapporten ger en beskrivning av aktuella frågor inom hållbarhetsområdet som berör den finansiella sektorn och ger exempel på vad FI arbetar med inom området.
FI-analys 29: Varför får vissa konsumtionslånetagare betalningsproblem?
Unga låntagare och de med låg inkomst löper högre risk att få betalningsproblem när de tar konsumtionslån. Samtidigt minskar risken om långivarna gör ordentliga kreditprövningar. Det visar en ny analys från Finansinspektionen (FI).
Konsumentskyddsrapport 2021
Betalning med faktura eller andra krediterbjudanden är en integrerad del av att handla på nätet. Unga utmärker sig med små marginaler och många påminnelser och inkassokrav. De riskerar tidigt i livet hamna i en besvärlig ekonomisk situation som följer dem en stor del av livet. Osund kreditgivning är en prioriterad konsumentrisk i årets rapport.
FI-tillsyn 21: Finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång
FI har genomfört en kartläggning av marknaden för finansiella instrument med kryptotillgångar som underliggande tillgång. FI anser bland annat att det saknas en tillräcklig konsumentskyddande reglering för de underliggande kryptotillgångarna. Det är även svårt att att värdera dem och instrumenten är volatila. Det gör produkterna olämpliga för de flesta, om inte alla konsumenter.
FI-analys 28: Svenska hushålls likvida tillgångar
Aggregerad statistik indikerar att svenska hushåll har betydande likvida tillgångar i form av kontanter, banksparande, fondandelar och värdepapper. Det sammanlagda värdet motsvarar i dag i genomsnitt nästan 1 miljon kronor per hushåll. Men eftersom sådana ekonomiska buffertar är ojämnt fördelade mellan hushållen är genomsnittet ett dåligt mått för att bedöma risken för större konsumtionsbortfall vid en ekonomisk störning.
2020
Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
FI-analys 25: Ränteavdrag och hushållens lån
Skattereduktionen för ränteutgifter – ränteavdraget gör att hushållen lånar mer, och kan och vill betala mer för bostäder. Det betyder att både skulder och tillgångar ökar hos hushållen, vilket i sin tur kan ha betydelse för stabiliteten i det finansiella systemet. I denna FI-analys beräknar vi effekterna av att ändra ränteavdraget. Vi gör det på grund av den direkta kopplingen mellan ränteavdrag och hushållens lån.
FI-tillsyn 20: Distribution av livförsäkringar
Merparten av distributionen av livförsäkringar sker genom externa distributionskanaler. Det är därför viktigt att försäkringsföretagen tar sitt ansvar för att välja lämpliga distributionskanaler för den målmarknad de definierat och följer upp att försäkringsprodukterna distribueras till rätt målgrupp.
FI-analys 22: Färre högkostnadskrediter efter nya regler
Efter att bestämmelserna för högkostnadskrediter ändrades 2018 – då bland annat ett räntetak och ett kostnadstak infördes − har sådana krediter minskat kraftigt i omfattning. Det är troligt att reformen inneburit att utbudet av högkostnadskrediter minskat. Det syns också i att flera bolag slutat ge sådana lån.
Svenska lån till konsumtion
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
FI-tillsyn 18: Bankernas kontinuitetshantering
Många banker arbetar aktivt med kontinuitetshantering och har genomfört viktiga åtgärder för att reducera risken för allvarliga avbrott. Samtidigt anser FI att bankerna behöver stärka sin kontinuitetshantering ytterligare. FI förväntar sig att bankerna fortsatt fokuserar på att stärka motståndskraften i sina kritiska funktioner. Denna tillsynsrapport beskriver områden där FI vill se förbättringar.
Den svenska bolånemarknaden (2020)
En fortsatt stor andel av nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till bostadens värde. Nya bolånetagare 2019 ökade sin genomsnittliga skuldkvot. Även den genomsnittliga belåningsgraden ökade 2019 bland nya bolånetagare. Trenden sedan 2013 med sjunkande belåningsgrader har därmed brutits.
Konsumentskyddsrapport 2020
Kreditgivare måste kunna se låntagares alla skulder innan de beviljar nya lån.
2019
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:2)
De låga räntorna väntas förbli låga under en längre tid framöver. Det kan leda till ett ökat risktagande bland olika aktörer, och växande utmaningar för svenska försäkringsföretag.
FI-analys 19: Unga vuxnas ställning på bostadsmarknaden
Denna FI-analys visar att den huvudsakliga orsaken till att unga har svårare att köpa en bostad är de stigande bostadspriserna.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2019:1)
Den globala och den svenska ekonomin tycks gå in i en mer dämpad fas. De låga räntorna – som har medfört ett högt risktagande och ökande tillgångspriser – väntas förbli låga under en längre tid framöver. Motståndskraften i det svenska finansiella systemet är överlag tillfredsställande. Men även om bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan bedömer FI att de behöver mer kapital för att täcka riskerna med sin utlåning till kommersiella fastighetsföretag.
FI-tillsyn 11: Kartläggning av rådgivningsmarknaden
Rådgivningsmarknaden domineras fortfarande av bolag som ger råd om egna produkter eller tar emot provisioner i sin rådgivning. Nya regelverk och ändrade distributionssätt – främst i form av ett större inslag av digitaliserade tjänster – gör dock att antalet oberoende rådgivare kan komma att öka framöver.
Konsumentskyddsrapport 2019
Låga räntor och svårigheter att få avkastning på sparande gör att en del konsumenter tar större risker med sitt sparande än vad som är lämpligt. Samtidigt är det fortfarande risk för att konsumenter får placeringsråd som snarare styrs av vad som ger provisioner till rådgivaren än vad som är lämpligt för konsumenten.
FI-analys 17: Färre sårbara hushåll efter skärpt amorteringskrav
Det skärpta amorteringskravet har fått hushåll som tar nya bolån att ändra sitt beteende och att effekterna går i den riktning som FI avsett, det framgår av denna FI-analys.
Den svenska bolånemarknaden (2019)
Stora skulder kan innebära risker för såväl enskilda hushåll och banker, den finansiella stabiliteten som den makroekonomiska utvecklingen. Bolåneundersökningen är ett viktigt underlag för bedömningen av riskerna kopplade till hushållens skulder.
2018
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:2)
Ekonomin i Sverige och globalt är fortsatt stark men visar tecken på avmattning. Räntor har varit låga under en längre tid. Det har resulterat i ett högt risktagande och stigande tillgångspriser. Det gör att riskerna i det finansiella systemet är förhöjda. Samtidigt är motståndskraften i det svenska finansiella systemet överlag tillfredsställande. Men en fortsatt hög skuldtillväxt som drivs på av utlåning och investeringar kopplade till bostäder och kommersiella fastigheter kräver vaksamhet.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2018:1)
Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser, och höga skulder både globalt, hos svenska hushåll och på den kommersiella fastighetsmarknaden. Den höga skuldsättningen gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar och FI kommer om det behövs vidta ytterligare åtgärder för att stärka motståndskraften.
FI-tillsyn 4: Kartläggning av fondandelsfonder
FI har kartlagt 25 fondandelsfonder förvaltade av 25 fondbolag och AIF-förvaltare. FI har granskat hur konsumenten informeras om avgifter samt hur förvaltarna redovisat fondandelfondens mål och prestation.
FI-analys 12: Bolånetaket har dämpat hushållens skulder
De som omfattas av bolånetaket lånar mindre och köper billigare bostäder. Det visar utvärderingen av det svenska bolånetaket i FI-analys 12.
Den svenska bolånemarknaden (2018)
För hushåll med nya bolån uppgår skulderna i förhållande till nettoinkomsterna (skuldkvoten) i genomsnitt till 411 procent av nettoinkomsten 2017. Det är en ökning från 402 procent 2016. Det är en fortsatt hög andel nya bolånetagare som har en hög skuld i förhållande till sin inkomst eller i förhållande till sin bostads värde. Dessa hushåll kan komma att förstärka en framtida kris genom att kraftigt dra ner sin konsumtion.
Fyra prioriteringar för stärkt konsumentskydd
Olämpliga produkter, för höga lån i förhållande till ekonomin, komplexa avgifter och särskilt riskfyllda produkter. Det är områden som Finansinspektionen ska prioritera i sin tillsyn på konsumentskyddsområdet och som presenteras i dag i rapporten Prioriteringar i FI:s tillsyn för att stärka konsumentskyddet.
2017
Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen
Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.
Stabiliteten i det finansiella systemet (2017:2)
Den svenska ekonomin går fortsatt starkt och räntorna är extremt låga, vilket bidragit till höga tillgångspriser och låga riskpremier. I takt med att räntorna globalt stiger framöver finns en risk för att riskpremierna ökar och att tillgångspriserna faller, vilket kan leda till stress för det finansiella systemet.
FI-analys 11: Konsekvenser av ett skärpt amorteringskrav
Hushåll med höga skuldkvoter, dvs. stora lån i förhållande till inkomsten, är sårbara. De är känsliga för ökade räntor eftersom deras månatliga utgifter påverkas mer än hushåll med lägre skuldkvoter. De är dessutom något mer känsliga för inkomstbortfall, t.ex. om de blir arbetslösa.
Stabiliteten i det finansiella systemet
Svensk ekonomi går bra. Men högkonjunktur och låga räntor har lett till att tillgångspriserna är höga och att hushållens skulder ökar snabbt.
Attityder till skuldsättning
Författarna kombinerar information om attityder till skuldsättning från en enkätundersökning med registerdata på faktisk skuldsättning. De visar att en majoritet av svenskarna känner sig obekväma med att ha skulder och att samvariationen i attityd mellan föräldrar och barn är stor. Attityden återspeglas också i faktisk skuldsättning – de svenskar som uppger sig vara obekväma med skulder har också mindre skulder i förhållande till sin disponibla inkomst.
Konsumentskyddet på finansmarknaden (2017)
FI redogör för de risker för konsumenter på finansmarknaden som prioriteras i tillsynen. Ett exempel är risken att konsumenter beviljas större lån än deras ekonomi klarar av. Ett annat är olämpliga placeringar - en risk som ökar i takt med att konsumenter måste fatta allt fler och svårare beslut som rör sparande.
FI-analys 10: Amorteringskravet har minskat hushållens skulder
Denna FI-analys visar att amorteringskravet har fått hushåll med nya bolån att ändra beteende. Nya bolåntagare tar mindre bolån än vad de skulle ha gjort om FI inte hade infört amorteringskravet. Dessutom köper dessa hushåll billigare bostäder.
Den svenska bolånemarknaden (2017)
Generellt har nya bolånetagare goda marginaler att klara sina betalningar och de senaste årens utveckling med större marginaler fortsatte 2016. Hushållen har fått en bättre finansiell motståndskraft mot störningar enligt FI:s stresstester. Fler hushåll klarar stigande räntor och ökad arbetslöshet utan att få underskott i sina månadsbetalningar jämfört mot tidigare år.
2016
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Att bidra till ett högt skydd för konsumenter på finansmarknaden är ett av huvudmålen med den finansiella tillsynen.
Den svenska bolånemarknaden 2016
Den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med nya bolån ökade från 387 till 406 procent mellan 2014 och 2015, visar FI:s bolånerapport.
Ett nödvändigt steg för en bättre sparandemarknad
FI anser att en oberoende rådgivning skulle fylla en viktig roll på sparandemarknaden, där konsumenter har ett stort informationsunderläge gentemot producenter av sparprodukter och samtidigt får ta ett allt större ansvar över sin ekonomiska framtid.
2015
Gräsrotsfinansiering i Sverige
Alternativa finansieringsformer kan ha en positiv inverkan på konkurrensen och effektiviteten på finansmarknaden genom att möjliggöra att fler projekt kan få finansiering även om exempelvis bankerna inte skulle medge ett lån. Samtidigt innebär gräsrotsfinansiering vissa risker för konsumenter.
FI-analys 4: En modell för hushållens skulder
Denna FI-analys presenterar en modell för de svenska hushållens skulder. Hushållens skuldsättning är nära kopplad till huspriser och de båda bestäms av räntor och konjunkturutsikter, samt av varandra. Modellens skattade egenskaper är rimliga; modellen reagerar som väntat på chocker och överlag överensstämmer dess historiska prognoser väl med utfallen. Detta gör att vi kan använda modellen som stöd för FI:s analys av hushållens skulder.
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Konsumentskyddsrapporten fokuserar på prioriterade områden där konsumentskyddet behöver stärkas, bland annat skärpta regler vid rådgivning om finansiella produkter, bättre information om pension och åtgärder mot dolda indexfonder.
Den svenska bolånemarknaden 2015
FI följer utvecklingen på bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning noga och bolåneundersökningen utgör en viktig del av detta arbete. Årets undersökning visar att den genomsnittliga belåningsgraden och skuldkvoten för hushåll med nya bolån var oförändrad mellan 2013 och 2014, trots snabbt stigande bostadspriser.
2014
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Konsumenterna på finansmarknaden står inför en rad utmaningar och problem. Bland annat är många sparprodukter komplexa, rådgivningen ofta dålig och informationen i flera fall bristfällig eller svår att förstå.
2013
Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån (delrapport)
Konsumenternas insyn i hur bolåneräntan bestäms är i dag begränsad. Det är svårt att förstå varför banken erbjuder en viss ränta och vilka faktorer som påverkar den på kort och lång sikt.
Tillsynsrapport 2013
För konsumenter innebär ökad rörlighet och alltmer av komplexa finansiella produkter ökade möjligheter, men också ökade risker. Det skapar risker som FI behöver uppmärksamma och åtgärda.
Den svenska bolånemarknaden 2013
FI:s årliga bolåneundersökning bekräftar att bolånetaket fortsätter att fungera. Få hushåll tar lån över taket, det vill säga mer än 85 procent av marknadsvärdet, samtidigt som amorteringsbeteendet har förbättrats hos dem som tar stora lån.
2012
Tillsynsrapport 2012
Fortsatt arbete med att ta fram högre krav på kapital och likviditet för svenska banker, fortsatt fokus på livbolagens anpassning till det nya ränte- och marknadsläget och krafttag mot oseriös finansiell rådgivning. Detta är några av de ämnen som tas upp i årets rapport till regeringen.
Den svenska bolånemarknaden 2012
Hushållens belåningsgrad för nya lån minskade under 2011, för första gången sedan 2002. Det bekräftas av bankerna i denna bolåneundersökning som också visar att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes för ett år sedan.
2011
Tillsynsrapport 2011
Större fokus på intern styrning och kontroll, regler som möjliggör att banker kan gå omkull på ett kontrollerat sätt och krafttag mot problem med finansiell rådgivning. Det är viktiga lärdomar i årets Tillsynsrapport.
2010
Om tv:n går sönder... Produktförsäkring och skadereglering
Finansinspektionen och Konsumentverket har sedan hösten 2008 undersökt produktförsäkringarna i hemelektronikbranschen. Anledningen till undersökningarna är att många konsumenter har klagat på eller ställt frågor om dessa försäkringar.
Tillsynsrapport: Erfarenheter av tillsyn och regelutveckling
I tillsynsrapporten redovisas några av FI:s viktigaste erfarenheter av tillsyns- och regelarbetet det senaste året. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för FI:s verksamhet och prioriteringar.
Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning
Riskerna för det finansiella systemet som helhet är låga men hushållens höga belåningsgrad oroar. Det är slutsatsen av Finansinspektionens bolåneundersökning.
2009
Obefogad oro för kontobedrägeri 2009:13
Oron för att drabbas av kontobedrägeri är obefogat stor. Det visar FI:s undersökning av hur många som drabbats av obehöriga uttag från konto oavsett om det beror på att kortuppgifter blivit stulna eller att en bedragare kommit över konto- eller internetbanksuppgifter.
Pensionen oroar stabila hushåll (2009:11)
Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark privatekonomi och sparar långsiktigt. De flesta har tillgång till bankkonto och betaltjänster och tre av fyra betalar via internet. Det visar svaren om privatekonomin från 1 309 hushåll. Mätningen har FI låtit Svenskt Kvalitetsindex genomföra under första kvartalet 2009.
Konsumentskyddet på finansmarknaden (2009:10)
Konsumentens ställning inom traditionell pensionsförsäkring behöver stärkas. Såväl regelverk som tillsyn behöver därför skärpas. Det skriver FI i rapporten Konsumentskyddet på finansmarknaden som publiceras i dag.
Oklar gräns mellan råd och försäljning (2009:8)
Såväl bankkunder som bankrådgivare tycker att gränsen mellan rådgivning och försäljning är svår att dra. Det visar en undersökning som Kungliga Tekniska Högskolan och Finansinspektionen gjort.
Kartläggning av försäkringsförmedlarnas verksamhet (2009:4)
Om konsumenten inte får tydlig information om vilka produkter och tjänster som får förmedlas av försäkringsförmedlare kan det få allvarliga konsekvenser. En konsument kan lätt tro att den till exempel erbjuds rådgivning, även om förmedlaren inte har tillstånd för detta. Förmedlaren har ett stort ansvar att förklara för kunden hur förutsättningarna ser ut.
2008
Rätt försäkring för tv:n (2008:21)
Behövs försäkringen säljaren i elektronikbutiken erbjuder när konsumenten köper till exempel en platt-tv? Frågan vållar många konsumenterna huvudbry – tiden att tacka ja eller nej är kort när konsumenten står i kassakön.
It-avbrott på konstant hög nivå (2008:19)
It-avbrotten minskar hos en del företag men ökar hos andra. Antalet ligger därför på en konstant hög nivå. FI ser allvarligt på att det är samma företag som återkommande har ett stort antal it-avbrott.
Pensionsmarknad i förändring (2008:17)
Pensionsmarknaden genomgår stora förändringar. Konkurrensen mellan bolagen ökar, avtalspensioner utgör en allt större andel av livbolagsmarknaden och nya produkter utmanar livbolagen. I det marknadsläget tillkommer stora upphandlingar av avtalspensioner.
Fördelning av överskott i traditionell livförsäkring (2008:15)
Det är inte ovanligt att så mycket som en fjärdedel eller mer av den slutliga pensionen utgörs av tilläggsbelopp som grundas på överskott. Det har därför stor betydelse hur bolaget fördelar sitt överskott till kunderna.
Hantering av klagomål i finanssektorn II (2008:14)
Av 150 tillfrågade företag uppger samtliga att de har rutiner för klagomålshantering. Det är en betydande förbättring jämfört med den undersökning som Finansinspektionen gjorde 2005.
Konsumentskyddet på finansmarknaden (2008:13)
Högst prioritet i FI:s konsumentinriktade arbete har sparande i traditionell pensionsförsäkring, fondsparande och ansvarsförsäkring.
Alla får inte betala (2008:12)
Klagomålen ökar från personer som inte får tillgång till bankgiro och internetbank. FI kommer att förtydliga reglerna för vem som kan nekas betaltjänster.
Barnförsäkringar - en granskning av information och ersättning (2008:11)
Finansinspektionen föreslår att Konsumentverket granskar barnförsäkringarnas villkor. Föräldrar riskerar sin ersättning från barnförsäkringen om de inte väljer rätt ersättning från Försäkringskassan.
Utvecklingen på bolånemarknaden (2008:6)
Belåningsgraderna ökar och de verkliga amorteringstiderna är långa både i portföljen och i nyutlåningen. Det visar en undersökning som FI publicerar i dag.
Marknadsoron och de svenska fonderna (2008:4)
Oron på finansmarknaden har orsakat fallande värden och stora nettoutflöden i vissa svenska fonder. Vidare har vissa värdepapper blivit mer svårvärderade. Fondbolagen har, enligt denna undersökning, vidtagit åtgärder för att hantera detta tillfredsställande.
Säkrare sms-lån efter undersökning av FI (2008:1)
Sms-låneföretagen är skyldiga att identifiera sina kunder. Eftersom företagen utlovar lån på mycket kort tid har FI undersökt deras rutiner. Företagen uppger nu att de förbättrat rutinerna för att säkerställa att det är rätt person och att det inte är penningtvätt.
2007
Aktionsplan för småsparare – en handlingsplan i tio punkter (2007:20)
I rapporten redovisas Finansinspektionens förslag till handlingsplan för att förstärka och förbättra konsumentskyddet på det finansiella området.
Sparbarometern, kvartal 3:2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Pensionsbolagens värdebesked fortfarande otydliga (2007:19)
Pensionsbolagens värdebesked till pensionsspararna är fortfarande otydliga. Det visar denna undersökning av 47 pensionsbolag.
Försäkringsbolagen handlägger vissa trafikskador för långsamt (2007:18)
Försäkringsbolagen har sedan Finansinspektionens granskning 2005 vidtagit vissa åtgärder för att förkorta handläggningstiderna för trafikskador. Ändå visar den här undersökningen att det finns mer att göra och att bolagen i vissa fall är onödigt långsamma.
Standardvillkor för finanstjänster (2007:15)
Finansinspektionen och Konsumentverket har undersökt och analyserat hur och på vilket sätt finansiella företag använder standardavtal mot konsumenter och vilka brister i dessa avtal som eventuellt finns.
Sparbarometern, andra kvartalet 2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Konsumentskyddet på finansmarknaden
Finansinspektionen tog under hösten 2006 fram en konsumentstrategisk handlingsplan.
Sparbarometern - första kvartalet 2007
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
Pensionsspara i försäkring (2007:7)
Livförsäkringsmarknaden för svenska konsumenter har förändrats mycket på ett par decennier. Utbudet av försäkringsformer har minskat medan formerna för kapitalförvaltning har blivit flera.
Pension under utbetalning (2007:8)
En vanlig konsument kan behöva en del hjälp med att förstå hur stor ålderspensionen kan bli. Ett särskilt problem ligger i att förklara hur pensionsbeloppen kan anpassas med tiden. Ett syfte med denna rapport är att beskriva de viktigaste principerna för hur sådana anpassningar görs i olika slags pensioner.
Fondbolagens informationsgivning II (2007:6)
Den som vill köpa andelar i en fond ska alltid erbjudas ett faktablad om fonden. Faktabladet ska innehålla en lättbegriplig sammanfattning av den information som behövs för att kunna bedöma fonden.
Rådgivningen, kunden och lagen - en undersökning av finansiell rådgivning (2007:5)
FI har identifierat en rad områden där företagen sannolikt brister i samband med rådgivningen till konsumenten. Det visar rapporten Rådgivningen, kunden och lagen.
Kreditmarknadsbolagen och konsumentskyddet (2007:4)
FI har i en särskild undersökning granskat samtliga 14 kreditmarknadsbolag med hushållssparande. Undersökningen publiceras i dag och visar brister i bolagens egen styrning och kontroll av verksamheten.
Ordning och reda? II - en granskning av 678 försäkringsförmedlare (2007:3)
Närmare 60 granskade försäkringsförmedlare uppfyller inte lagens minimikrav på ordning och reda enligt den undersökning som Finansinspektionen publicerar i dag.
2006
Sparbarometern, fjärde kvartalet 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en minskning hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna: under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Flytträtt för sparande i pensionsförsäkring - kartläggning och förslag (2006:16)
Finansinspektionens utredning visar att två tredjedelar av pensionssparandet är låst till det bolag som kunderna en gång valt. Konsumenterna är uppbundna under mycket lång tid utan reell uppsägningsrätt, vilket är unikt jämfört med andra avtal mellan konsumenter och företag. FI anser att skälen är starka nog för att införa flytträtt men betonar vikten av att avtalsvillkoren utformas på ett genomtänkt sätt.
Warrantmarknaden - en granskning av informationen till småsparare (2006:13)
Finansinspektionen har granskat den skriftliga information om warrantprospekt som ges till småsparare. Granskningen har omfattat information i prospekt och information på emittenters, handelsplatsers och aktiemäklares webbplatser.
Blancokrediter till konsumenter II (2006:12)
FI har följt upp förra årets undersökning om blancokrediter till konsumenter (2005:4) som visade brister i informationen om avgifter, i avtalsvillkorens utformning och företagens kreditprövning. Dessutom har FI undersökt ränteutvecklingen för blancokrediter i förhållande till referensräntan. Undersökningen omfattar elva fristående kreditgivare och företag med anknytning till detaljhandeln.
Pensionssparandet och värdebeskeden (2006:10)
Finansinspektionen har granskat värdebesked för individuella pensioner och tjänstepensioner. Granskningen omfattar cirka 50 försäkringsföretag.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2006
Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer.
Sparbarometern, första kvartalet, 2006
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
2005
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under året steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Konsumenten och rådgivningen (2005:13)
Finansinspektionen har undersökt hur väl företagen följer FI:s regler om finansiell rådgivning.
Från konto till konto VII (2005:11)
FI har på regeringens uppdrag under år 2005 granskat bankernas avgifter och information kring gränsöverskridande betalningar, samt bankernas rutiner för samarbetsavtal. Granskningen har omfattat Handelsbanken, SEB, Nordea Bank, och Föreningssparbanken, samt beträffande kortavgifter även Skandiabanken och ICA-banken.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat fyra kvartal i följd, efter att ha stått stilla under tre kvartal dessförinnan.
Hantering av klagomål i finanssektorn (2005:9)
Finansinspektionen (FI) har undersökt hur väl företagen följer FI:s föreskrifter och allmänna råd om klagomålshantering. Undersökningen har omfattat 196 företag inom områdena bank, fond, värdepapper och försäkring.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2005
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har växt tydligt under tre kvartal i följd, efter att ha stått stilla under några kvartal dessförinnan.
Sparbarometern, första kvartalet, 2005
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förblev hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – i stort oförändrad de tre första kvartalen under 2004.
Blancokrediter till konsumenter (2005:4)
Finansinspektionen har på Finansdepartementets uppdrag granskat marknaden för så kallade blancokrediter till konsumenter, dvs. krediter utan säkerhet.
Indexobligationer - en granskning av informationen till kunderna (2005:1)
Den information som ges till köpare av indexobligationer uppfyller inte FI:s krav på att ge en rättvisande bild av erbjudandet. Det visar FI:s granskning som publiceras i dag.
2004
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2004
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förändrades hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –knappast alls under 2004.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –förändrades knappast alls mellan årets andra och tredje kvartal. Görs jämförelsen lite längre bakåt i tiden kan man notera en kontinuerlig uppgång under 2003 och början av 2004 som sedan planat ut.
Från konto till konto VI (2004:10)
FI redovisar i denna rapport, som är den sjätte i rapportserien Från konto till konto, en granskning av valutaväxlingspåslag och fasta avgifter som svenska banker tar vid korttransaktioner inom EES.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – minskade marginellt med 9 miljarder eller cirka 0,6 procent mellan årets första och andra kvartal. Görs jämförelsen ett år bakåt handlar det dock fortfarande om en tydlig ökning av nettoförmögenheten på nästan 160 miljarder kr.
Värdepappersföretagens rutiner vid kundorder (2004:7)
Finansinspektionen (FI) har granskat hur värdepappersföretagen utför framför allt privatkunders order utifrån nuvarande regler, inklusive branschens egna.
Hushållens ökade lån – en riskanalys (2004:6)
Utlåningen till hushållen har ökat i hög och ganska jämn takt – kring 10 procent per år - under flera års tid. Framför allt är det utlåning till bostäder som ökat. Drivkraften har varit historiskt låga räntor med stigande bostadspriser och högre finansieringsbehov som följd.
Sparbarometern, första kvartalet, 2004
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder - ökade med 76 miljarder kr under årets första kvartal. En successiv återhämtning har skett sedan den märkbara nedgången under första halvan av 2002, då börsen gick ned samtidigt som hushållens skulder ökade. Nettoförmögenheten har växt med 245 mdkr sedan tredje kvartalet 2002.
Bankernas klagomålshantering - en undersökning av sju banker (2004:1)
FI:s undersökning av bankernas klagomålshantering visar bland annat följande:
2003
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2003
Årets fjärde kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002, förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Från konto till konto V (2003:4)
Efter att FI år 2002 började granska bankernas betalningsöverföringar och påpekat brister har tiden för en betalningsöverföring nästan halverats och fall där avgifter tas ut av den mottagande banken kraftigt minskat.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2003
Årets tredje kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett sedan ett år tillbaka, efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002,förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2003
Årets andra kvartal innebar en ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet som återhämtat sig efter den märkbara nedgången under 2002.
2002
Sparbarometern, fjärde kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet försämrades kraftigt fram till fjärde kvartalet 2002. Därefter noterades en viss återhämtning.
Från konto till konto IV (2002:9)
Av denna rapport framgår att den genomsnittliga tidsåtgången för en betalningsöverföring till utlandet minskat. Bankernas avgifter för överföringar har också blivit något lägre, även om variationer förekommer.
Sparbarometern, tredje kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet fortsatte att försämras fram till utgången av tredje kvartalet 2002. Minskningen uppgick till 270 miljarder kronor, eller 18 procent. Bara under det tredje kvartalet minskade hushållens finansiella ställning med 10.6 procent, till 1 231 miljarder kronor.
Från konto till konto - uppföljning två (2002:6)
Finansinspektionen redovisar i denna delrapport till regeringen, bankernas avgiftsuttag för gränsöverskridande elektroniska betalningstransaktioner före och efter den 1 juli 2002.
Sparbarometern, andra kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet har sjunkit trendmässigt sedan början av år 2000. Detta beror på börsfallet, men också på en ökad skuldsättning.
Från konto till konto II - bankernas åtgärdsplaner (2002:3)
I en tidigare rapport som lämnades till regeringen i februari i år konstaterades att bankernas rutiner vid inhemska överföringar i huvudsak fungerade väl. Däremot fanns det brister i bankernas hantering av betalningsöverföringar inom EES. Finansinspektionen har uppmanat bankerna att vidta åtgärder.
Sparbarometern, första kvartalet, 2002
Hushållens finansiella nettoförmögenhet försämrades stadigt fr o m andra kvartalet 2000 t o m tredje kvartalet förra året. Detta avspeglade främst de fallande börsvärdena och en ökad skuldsättning.
Från konto till konto I - bankernas överföringstider inom Sverige och EES (2002:2)
Finansinspektionen har kartlaggt svenska bankers överföringstider och kostnader för betalningar inom Sverige och EES.
