Finansinspektionen ger Euroclear Sweden AB tillstånd att verka som värdepapperscentral i enlighet med EU-förordningen nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler (CSDR).
Denna promemoria är en uppdaterad version av FI Dnr 16-13938 och redogör för hur Finansinspektionen delar in kreditinstitut som står under FI:s tillsyn i olika tillsynskategorier. Promemorian har kompletterats med en beskrivning av motsvarande klassificering av svenska filialer till kreditinstitut i andra EES-länder, vilka också står under FI:s tillsyn.
FI presenterar sin syn på de specifika krav som gäller för likviditetstäckningskvot i enskilda valutor. Myndigheten ger också sin tolkning av kravet på diversifiering av likviditetsbuffertens sammansättning för svenska säkerställda obligationer. FI kommer att från och med den 1 oktober 2019 tillämpa detta i tillsynen av banker som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Finansinspektionen avslår AA:s ansökan om tillstånd att utöka sitt aktieinnehav i Pacific Fonder AB med 3,5 procent av kapital och röster till totalt 13,02 procent av kapitalet och 12,22 procent av rösterna i bolaget.
FI har analyserat den kommersiella fastighetsmarknaden och bedömer att den är sårbar för störningar.
– Vi tar initiativ till ett stärkt internationellt tillsynssamarbete mot penningtvätt och vi omfördelar våra egna resurser för att öka vår tillsynskapacitet, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen efter dagens möte med finansmarknadsminister Per Bolund.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån är på väg att kompletteras av modeller där bolån finansieras på nytt sätt, till exempel via bolånefonder.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
FI har under 2018 genomfört ett antal tillsynsaktiviteter på området, bland annat när det gäller information om hållbarhet på den svenska fondmarknaden. Under året har arbetet inriktats på att integrera hållbarhetsfrågorna i den löpande tillsynen, ett arbete som kommer att fortsätta och intensifieras. Därutöver har FI tagit en pådrivande roll i det allt intensivare internationella arbetet, som är en förutsättning för att komma vidare i ett antal viktiga frågor på området.
FI:s styrelse har beslutat att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med motsvarande krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen träder i kraft från och med 31 december 2018.
Finansinspektionen ger Nordea Bank AB tillstånd att verkställa den fusionsplan som har upprättats med dotterbolaget Nordea Bank Abp där Nordea Bank AB absorberas av Nordea Bank Abp.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Sveriges traditionella bankbaserade modell för att ge och finansiera bolån utmanas av aktörer med alternativa finansieringsmodeller.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
Till följd av den senaste tidens kursförändringar mellan euron och svenska kronan har det uppstått osäkerhet på den svenska obligationsmarknaden om vilka bilagor till prospektförordningen som ska användas vid upprättande av prospekt.
FI har nu publicerat den bedömningsmetod som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av likviditetstäckningskvot i enskilda valutor för de största svenska bankerna som tillhör tillsynskategori 1 och 2.
Tillgången till molntjänster har visat sig vara viktig för såväl små nystartade företag som för stora väletablerade aktörer. Ett ökat användande av molntjänster kan bidra till att sänka inträdesbarriärerna till finanssektorn, möjliggöra konkurrens, i vissa fall skapa stabilare it-miljöer och i slutändan medverka till bättre och billigare finansiella tjänster för konsumenter. Men molntjänster innebär också risker som måste hanteras. De krav som finns på finansiella företags förmåga att hantera sina risker, gäller därför också när de använder molntjänster.
EU:s minimikrav på likviditetstäckningskvot omfattar inte minimikrav i enskilda valutor. Finansinspektionen (FI) anser att det fortfarande finns behov av likviditetsbuffertar i reservvalutorna euro och US-dollar för större svenska banker. FI remitterar därför en promemoria som beskriver de ställningstaganden som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av svenska bankers likviditetstäckningskvot i enskilda valutor.
FI har avslutat de undersökningar av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank som myndigheten inledde med anledning av de uppgifter som förekom i de så kallade Panamadokumenten.
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
FI ger SEB AB tillstånd att förvärva egendom från sitt tyska dotterbolag SEB AG som bedriver bankrörelse i Tyskland.
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
FI har undersökt Swedbank AB:s efterlevnad av regler för att identifiera och hantera intressekonflikter samt styrning, riskhantering och kontroll i anslutning till dessa. FI har i undersökningen funnit vissa brister i Swedbanks hantering. FI anser dock inte att banken har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagar och regler på ett sådant sätt att det finns anledning för Finansinspektionen att ingripa.
FI arbetar för ett finansiellt system som är stabilt och präglas av förtroende. Det ska också ha väl fungerande marknader som tillgodoser behoven av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det förutsätter stabila finansiella företag, tydlig information till konsumenter och produkter som utvecklas och säljs med hänsyn tagen till konsumenters behov och förutsättningar.
Det är sannolikt att automatiserade tjänster kommer att spela en allt större roll på finansmarknaden. FI ser en webbaserad marknad med förenklad rådgivning som ett steg i rätt riktning mot en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.
En ändrad praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer infördes den 2 februari 2015. FI har under hösten utvärderat effekterna av detta och beslutat att praxisen ska vara oförändrad.
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.