FI har publicerat uppdaterade upplysningar enligt kapitaltäckningsdirektivet (CRD), (EU) 2013/36.
FI har publicerat uppdaterade upplysningar enligt värdepappersbolagsdirektivet, (EU) 2019/2034.
Nu har EU:s andra bankpaket publicerats. Det innehåller nya kapitaltäckningsregler, som till stor del gäller från och med 1 januari 2025.
SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga banker och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
Finansinspektionen bedömer i nuläget att riskerna med bolån och kommersiella fastigheter kommer kvarstå och inte täckas fullt ut när EU:s andra bankpaket börjar gälla den 1 januari 2025. FI avser därför att under nästa år påbörja arbetet med att förlänga riskviktsgolven för bankernas bolån och lån till kommersiella fastighetsföretag åtminstone till och med 2027.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2024.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2023.
FI har fattat beslut om att förlänga riskviktsgolvet med två år från den 31 december 2023 till och med den 30 december 2025.
Den 6 december godkände EU:s medlemsstater ett bankpaket som bland annat implementerar de sista delarna av Basel 3-överenskommelsen inom EU. Även Europaparlamentet väntas godkänna de överenskomna reglerna inom kort.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2023.
Från och med i dag gäller nya lagregler om undantag från aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att förlänga det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2024.
Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Samtidigt tas de nuvarande riskviktsgolven som i dag tillämpas inom ramen för pelare 2 bort. De nya riskviktsgolven träder i kraft den 30 september 2023.
Finansinspektionen har beslutat att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Samtidigt tas de nuvarande riskviktsgolven som i dag tillämpas inom ramen för pelare 2 bort. De nya riskviktsgolven träder i kraft den 30 september 2023.
De svenska företagsgrupperna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag och ska enligt tidigare beslut hålla en O-SII-buffert på 1 procent.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2023.
Finansinspektionen har publicerat uppdaterade upplysningar enligt kapitaltäckningsdirektivet (CRD), (EU) 2013/36.
EU-kommissionen kommer inte att invända mot FI:s avsikt att införa riskviktsgolv för banklån till kommersiella fastigheter. Det innebär att FI får införa denna åtgärd.
Finansinspektionen har publicerat uppdaterade upplysningar enligt värdepappersbolagsdirektivet, (EU) 2019/2034.
Finansinspektionen har beslutat om en uppdaterad ansats för att bedöma storleken på pelare 2-vägledningen för svenska banker. Den uppdaterade metoden innehåller bland annat nya intervall och en övre gräns för hur mycket utfallet från det känslighetsbaserade stresstestet kan bidra till den slutliga vägledningen.
Finansinspektionen redovisar den kalibrering som kommer att tillämpas för det känslighetsbaserade stresstest som ligger till grund för pelare 2-vägledningen för svenska banker.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2023.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat EU-kommissionen och Europeiska systemrisknämnden (ESRB) att FI har för avsikt att införa riskviktsgolv för kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 458 i tillsynsförordningen. Detta ersätter de nuvarande riskviktsgolven för exponeringar säkerställda med kommersiella fastigheter inom ramen för pelare 2. Åtgärden planeras att träda i kraft 30 september 2023.
FI föreslår att införa riskviktsgolv för exponeringar mot den kommersiella fastighetssektorn enligt artikel 458 i tillsynsförordningen. Förslaget innebär samtidigt att de nuvarande riskviktsgolven som idag tillämpas inom ramen för pelare 2 tas bort. De nya riskviktsgolven föreslås träda i kraft från den 30 september 2023.
Finansinspektionen erkänner det norska finansdepartementets beslut att förlänga genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2022.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer för insamlingen av uppgifter om högavlönade anställda enligt direktiv 2013/36/EU och direktiv (EU) 2019/2034.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer för riktmärkning av ersättningspraxis, lönegap mellan könen och godkända högre kvoter enligt kapitaltäckningsdirektivet.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s riktlinjer för riktmärkning av ersättningspraxis och lönegap mellan könen enligt värdepappersbolagsdirektivet.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa EBA:s reviderade riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) och stresstester för tillsynsändamål.
De tre storbankerna SEB, Handelsbanken och Swedbank ska även i fortsättningen hålla en systemriskbuffert på 3 procent på gruppnivå. Det är resultatet av den översyn av systemriskbufferten som FI gör vartannat år, i enlighet med EU:s kapitaltäckningsdirektiv.
Svenska storbanker visar betydande motståndskraft i det stresstest som Finansinspektionen genomförde under 2022. Testet belyser möjliga effekter på de fem största svenska bankernas finansiella ställning när räntorna och inflationen ökar. Den här promemorian beskriver metoden bakom och resultatet av stresstestet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredjekvartalet 2022.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI kommer att följa dess riktlinjer om kriterier för undantag från likviditetskraven för värdepappersföretag enligt värdepappersbolagsförordningen.
Finansinspektionen kommer att titta extra på hur livförsäkringsföretag räknar ut sitt kapitalkrav när de återförsäkrar sig för risken för att många av deras kunder avslutar sina försäkringar, så kallad massannullation.
I en promemoria presenterar FI resultatet av vår tillsynskategorisering av kreditinstitut och klassificering av utländska kreditinstituts svenska filialer för 2023.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2022.
Finansinspektionen har sedan 2018 identifierat Nordea Hypotek AB som ett övrigt systemviktigt institut (O-SII). I år är det emellertid första gången som FI ställer krav på Nordea Hypotek AB att hålla en extra kapitalbuffert som övrigt systemviktigt institut.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när FI publicerar 2022 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2022.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2021.
Finansinspektionen bjuder in till ett digitalt möte för att presentera en ny remisspromemoria: ”Pelare 2-metod för bedömning av kapitalbaspåslag för pensionsrisk i kreditinstitut”.
Finansinspektionen föreslår att kreditinstitut, värdepappersbolag, institut för elektroniska pengar, betalningsinstitut och vissa holdingföretag som ingår i ett kreditinstituts eller värdepappersbolags konsoliderade situation ska undantas från aktiebolagslagens bestämmelser om vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet.
Kapitaltäckningsrapporteringen per 31 december 2021 ska rapporteras in till FI senast 11 februari 2022. Vi har noterat att flera klass 2-bolag inte har rapporterat in korrekt minimikapitalkrav enligt de nya regelverken IFD /IFR .
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2021.
I en promemoria presenterar FI resultatet tillsynskategoriseringen för 2022 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
Under hösten kommer EU-kommissionen att publicera ett förslag till uppdaterade kapitaltäckningsregler för banker i EU. Finansinspektionen uppmanar nu EU kommissionen att följa Basel 3-överenskommelsen.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2021.
Osäkerheten minskar och ekonomin fortsätter att förbättras. Därför förlängs inte rekommendationen kring begränsningar av bankers utdelningar. Rekommendationen löper ut den 30 september 2021.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank samt Nordea Hypotek kvarstår som övriga systemviktiga företag när FI publicerar 2021 års lista med beräkningar av företags systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
FI vill här klargöra effekten på bankers återhämtningsplaner och beräkning av den kvalificerande kapitalbasen av de pelare 2-vägledningar som FI underrättar om.
FI vill uppmärksamma värdepappersbolagen på att nya kapitaltäckningsregler gäller från och med slutet av juni. Även fondbolag och AIF-förvaltare påverkas i viss mån av de nya reglerna.
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter med anledning av värdepappersbolagsförordningen och värdepappersbolagsdirektivet.
Finansinspektionen har beslutat att erkänna det norska finansdepartementets beslut att införa genomsnittliga riskviktsgolv om 20 procent för hushållsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge och om 35 procent för företagsexponeringar med säkerhet i fastighet i Norge.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2021.
Europeiska bankmyndigheten, EBA, har publicerat ett diskussionsunderlag om möjligheterna att genomföra ett integrerat och harmoniserat EU-system för rapportering. Därmed inleds ett samråd som kommer att pågå fram till den 11 juni. Syftet är att samla in synpunkter till en slutrapport som ska färdigställas i slutet av 2021.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2020.
FI har underrättat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att vi avser att tillämpa EBA:s riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU.
Finansinspektionen har i dag publicerat nya, rättade versioner av de två pelare 2-metoder som vi publicerade den 29 december 2020. Vi vill också förtydliga att det endast är de övergripande rättsliga förutsättningarna som ändrats jämfört med vad som gällde före den 29 december 2020. Själva metoderna är oförändrade.
Finansinspektionen gör ändringar i ett antal föreskrifter för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Den 20 november presenterade FI beslut om ändrad tillämpning av bankernas kapitalkrav. Vissa ändringar i bankernas kapitalkrav slår igenom först när FI genomfört en ny översyn och utvärdering (ÖUP). I en promemoria beskriver FI införandet av ändringar i pelare 2 under den övergångsperiod som varar fram till nästa översyn och utvärdering.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2020.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2021 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI föreslår ändringar i föreskrifter och ändrad tillämpning av kapitalkrav för svenska banker för att anpassa dem till EU:s så kallade bankpaket.
Trots positiva signaler råder det fortfarande stor osäkerhet om utvecklingen av coronapandemin framöver, både i Sverige och i omvärlden. För att säkra bankernas motståndskraft i ett fortsatt osäkert läge bör bankerna därför avstå från att dela ut medel till aktieägare under 2020. Det var budskapet när Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen talade på Fastighetsdagen i dag.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (EBA) att FI följer EBA:s riktlinjer som förklarar tillämpningen av vissa justeringar i rapportering och offentliggörande i kapitaltäckningsförordningen (CRR) som en följd av covid-19.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2020.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2020 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
Finansinspektionen (FI) presenterar här ett förslag på en ny pelare 2-metod för att bedöma kapitalpåslaget för marknadsrisker utanför handelslagret.
Europeiska bankmyndigheten (EBA) kommer att samla in data till sitt pågående arbete med att ta fram tekniska standarder (RTS) till det nya kapitaltäckningsregelverket för värdepappersbolag. Ett deltagande i denna frivilliga datainsamling ger värdepappersbolagen en möjlighet att ta del av den kommande periodiska kapitaltäckningsrapporteringen.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2020.
På grund av den pågående coronapandemin har FI beslutat att vänta med att publicera ett förslag på ny pelare 2-metod för marknadsrisker i bankboken.
Spridningen av coronaviruset får ekonomiska konsekvenser för företag och hushåll runt om i världen. Osäkerheten om hur mycket det kommer att påverka världsekonomin och Sverige är stor. Den ekonomiska osäkerheten påverkar också det finansiella systemet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2019.
Finansinspektionen (FI) bedömer att det finns förhöjda risker i bankernas utlåning till kommersiella fastigheter. Bankerna bör ha mer kapital för dessa exponeringar och FI höjer därför kapitalkraven.
Finansinspektionen vill i förhållande till den rapport som Europeiska Bankmyndigheten (EBA) publicerade i augusti göra ett förtydligande kring vilken effekt reviderade Baselregler kan få för svenska banker. Ökningen i primärkapitalkrav skulle enligt FI:s beräkningar bli cirka 30 procent i stället för 53 procent – vilket anges i rapporten från EBA – med samma antaganden och metodik som EBA använt, men utöver det med hänsyn tagen till det riskvägda beloppet för det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
EU har i sin officiella tidning publicerat ett nytt regelverk om kapitaltäckning för värdepappersbolag, bestående av en ny förordning och ett nytt direktiv. Värdepappersbolag är företag som har tillstånd att driva värdepappersrörelse men som inte är kreditinstitut.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2019.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2019.
De tre företagsgrupperna Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank AB samt Nordea Hypotek AB kvarstår som övriga systemviktiga företag (O-SII) när Finansinspektionen (FI) publicerar 2019 års lista med beräkningar av företags och företagsgruppers systemvikt i enlighet med Europeiska bankmyndighetens (EBA) riktlinjer.
I en promemoria presenterar FI resultatet av tillsynskategoriseringen för 2020 av banker och kreditmarknadsföretag samt av utländska kreditinstituts svenska filialer.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2019.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2019.
Som meddelats vid ett möte med branschen har FI påbörjat ett projekt för att se över metoden för att bedöma kapitalkrav för ränterisk i bankboken inom pelare 2. Som ett led i denna översyn kommer FI att hämta in vissa uppgifter från ett urval företag. För att alla berörda företag ska kunna se vilken information FI är intresserad av publicerar FI här det frågeformulär som kommer att skickas till dessa banker.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det fjärde kvartalet 2018.
FI föreslår ändrade regler om tillsynskrav och kapitalbuffertar samt nya föreskrifter om periodisk rapportering av uppgifter om minimikravet på nedskrivningsbara skulder (MREL)
Finansinspektionen (FI) har fått frågor om vilken riskvikt förvärvade fallerade exponeringar ska ges när schablonmetoden för kreditrisker tillämpas. FI vill därför ge följande svar till de företag som berörs.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstestet av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2018.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det tredje kvartalet 2018.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de tre storbankerna, SEB, Handelsbanken och Swedbank efter att Nordea bytt legal hemvist för moderbolaget.
FI publicerar i dag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det andra kvartalet 2018.
EU-kommissionen har beslutat om att inte föreslå EU-rådet att avvisa FI:s förslag att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån. Det innebär att åtgärden får införas i Sverige.
Europeiska systemrisknämnden (ESRB) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) har överlämnat sina yttranden till EU-rådet, EU-kommissionen och FI om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI drar tillbaka en mindre del av pelare 2-metoden för ränterisk i bankboken, nämligen den del som varit till för att mäta bankers risk mot sina egna kreditspreadar. Förändringen presenteras nu i en promemoria som har remitterats utan att möta invändningar. Ändringarna har även genomförts i ursprungspromemorian som beskriver pelare 2-metoden.
FI har inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen underrättat Europaparlamentet, EU-rådet, EU-kommissionen, ESRB och EBA om FI:s avsikt att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån.
FI publicerar idag kapitalkraven för svenska banker och kreditinstitut, inom tillsynskategori 1 och 2, per utgången av det första kvartalet 2018.
Regelverket för metoden för intern riskklassificering (IRK-metoden eller internmetoden) kommer att genomgå en rad förändringar under de närmaste åren. Det övergripande målet är att få tydligare krav på plats med robusta kapitalkrav som är konsekventa och jämförbara mellan olika banker. Finansinspektionen anser att välfungerande metoder och modeller för intern riskklassificering är avgörande för svenska bankers kapitaltäckning. Detta har därför hög prioritet för FI.
Nivån för när primärkapitaltillskott automatiskt ska skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapital bör ligga vid en kärnprimärkapitalrelation på lägst 7 procent på gruppnivå. Detta och andra överväganden som FI gör i sin tillsyn av emissioner av kapitalinstrument presenteras nedan och i en promemoria.
FI föreslår att ändra metoden för tillämpningen av det nuvarande riskviktsgolvet för svenska bolån som i dag tillämpas i pelare 2 genom att ersätta det med ett krav inom ramen för artikel 458 i tillsynsförordningen. Ändringen föreslås träda i kraft från och med den 31 december 2018.
Nordea Bank AB (Nordea) har i dag beslutat att flytta sitt huvudkontor till Helsingfors. Nu väntas banken lämna in en ansökan om tillstånd att verkställa fusionsplanen som ska godkännas av FI innan banken kan flytta.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2017.
FI har tagit fram ett förslag om att dra tillbaka en mindre del av pelare 2-metoden, den som är för mätning av bankers risk mot sina egna kreditspreadar. Förslaget presenteras i en remisspromemoria.
Den nya redovisningsstandarden IFRS 9 infördes vid årsskiftet. Det finns möjlighet för företag att utnyttja övergångsregler för att mildra inverkan på kapitaltäckningen till följd av IFRS 9. Anmälan ska göras till Finansinspektionen senast den 1 februari 2018.
FI:s målsättning är att alla ansökningar om tillstånd att använda internmetoden för kreditrisk, den så kallade IRK-metoden, ska avgöras inom sex månader från ansökningstillfället.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2017.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2016.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2016.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
Svenska Dagbladet publicerar i dag en ny artikel om FI:s hantering av bedömningen av Nordeas kapitalbehov. FI ser ingen anledning att lämna ytterligare kommentarer.
FI vill härmed förtydliga att vi står fast vid vårt officiella uttalande den 22 juni om den interna analys som media utan vår avsikt publicerade förra veckan:
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Finansinspektionen redogör nu för vilken stresstestmetod som myndigheten har för avsikt att använda för att bedöma storleken på kapitalplaneringsbufferten för de största företagen.
FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.
FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.
FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2014.
FI och Riksgälden framför i ett remissvar synpunkter på Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC).
Bestämmelser om likviditet och bruttosoliditetsgrad i tillsynsförordningen (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012) finns främst i artiklarna 411–428 respektive 429-430. Artikel 412 tillsynsförordningen innehåller ett allmänt krav på likviditetstäckning.
Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.
FI offentliggör i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2014.
Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet och att direktiv (EU) om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (kapitaltäckningsdirektivet) enligt regeringens förslag genomförs i Sverige per den 1 augusti 2014.
Den 3 april 2014 presenterade regeringen ett lagförslag om förstärkta kapitaltäckningsregler. Enligt förslaget ska de nya reglerna huvudsakligen träda i kraft den 1 augusti 2014. Förslaget ger FI bemyndigande att besluta om ett flertal frågor som sammantaget har en stor påverkan på bankernas kapitalkrav. FI ger nu besked om hur kapitalkraven kommer att vara utformade.
Det norska Finanstillsynet har publicerat ett förslag på hur de avser att vidta ett antal åtgärder för att höja riskvikterna för bolån. Finansinspektionen (FI) har i samband med detta fått en fråga om hur vi ser på detta och vårt ställningstagande till reciprocitet vad gäller de metoder som Finanstillsynet kommer att fastställa.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet. Dessutom föreslås ändringar i ett antal föreskrifter med anledning av kapitaltäckningsutredningens förslag att upphäva lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet. Dessutom föreslås ändringar i ett antal föreskrifter med anledning av kapitaltäckningsutredningens förslag att upphäva lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.
Finansinspektionen publicerar information om historiska förluster från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter i enlighet med artikel 101 i EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR).