Särskilda pm och beslut
2017
FI:s pelare 2-krav på likviditetstäckningskvot i enskilda valutor
EU:s minimikrav på likviditetstäckningskvot omfattar inte minimikrav i enskilda valutor. Finansinspektionen (FI) anser att det fortfarande finns behov av likviditetsbuffertar i reservvalutorna euro och US-dollar för större svenska banker. FI remitterar därför en promemoria som beskriver de ställningstaganden som myndigheten avser att tillämpa i tillsynen av svenska bankers likviditetstäckningskvot i enskilda valutor.
FI avslutar undersökningar av storbanker om Panamadokumenten
FI har avslutat de undersökningar av Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank som myndigheten inledde med anledning av de uppgifter som förekom i de så kallade Panamadokumenten.
FI:s arbete med hållbarhetsfrågor 2017
FI har under 2017 arbetat med frågor kring det internationella arbetet med att skapa enhetliga definitioner, mätmetoder, fört diskussion med delar av finansbranschen om scenarioanalyser som verktyg för att identifiera risker, och med olika konsumentrelaterade frågor med fokus på hållbarhetsinformation inom fondsparande.
Tillstånd för SEB att förvärva egendom
FI ger SEB AB tillstånd att förvärva egendom från sitt tyska dotterbolag SEB AG som bedriver bankrörelse i Tyskland.
FI:s kapitalbedömningsmetod inom pelare 2 vid värdepapperisering
Finansinspektionen anser att en åtgärd inom pelare 2 är nödvändig som en säkerhetsspärr för att begränsa konsekvenserna för det samlade kreditutbudet vid systemkritisk värdepapperisering. I dag publiceras den metod som FI avser att använda i bedömningen.
FI avslutar undersökning av Swedbank
FI har undersökt Swedbank AB:s efterlevnad av regler för att identifiera och hantera intressekonflikter samt styrning, riskhantering och kontroll i anslutning till dessa. FI har i undersökningen funnit vissa brister i Swedbanks hantering. FI anser dock inte att banken har åsidosatt sina skyldigheter enligt lagar och regler på ett sådant sätt att det finns anledning för Finansinspektionen att ingripa.
Ett ramverk för konsumentskyddet
FI arbetar för ett finansiellt system som är stabilt och präglas av förtroende. Det ska också ha väl fungerande marknader som tillgodoser behoven av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter. Det förutsätter stabila finansiella företag, tydlig information till konsumenter och produkter som utvecklas och säljs med hänsyn tagen till konsumenters behov och förutsättningar.
FI:s syn på automatiserad rådgivning
Det är sannolikt att automatiserade tjänster kommer att spela en allt större roll på finansmarknaden. FI ser en webbaserad marknad med förenklad rådgivning som ett steg i rätt riktning mot en oberoende rådgivningsmarknad som når en bred kundkrets.
2016
Översyn av systemriskbufferten vartannat år
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
Nya metoder för bankernas riskvikter och kapitalkrav beslutade
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
Tillstånd för Nordea att verkställa fusionsplan
Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.
2015
FI:s syn på öppenheten i handeln med företagsobligationer kvarstår
En ändrad praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer infördes den 2 februari 2015. FI har under hösten utvärderat effekterna av detta och beslutat att praxisen ska vara oförändrad.
Drivkrafter bakom hushållens skuldsättning
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
FI publicerar metoder för bedömning av kapitalkrav för tre risktyper
FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.
Kommuninvests obligationer får räknas som tillgångar på nivå 1
Obligationer som ges ut av Kommuninvest får behandlas som tillgångar på nivå 1 enligt reglerna för likviditetstäckning, förutsatt att de uppfyller övriga krav på likvida tillgångar.
2014
Åtgärder mot hushållens skuldsättning – amorteringskrav
FI bedömer att ett amorteringskrav som tillämpas på ett flexibelt sätt på sikt stärker hushållens motståndskraft mot störningar. Dels dämpar det bostadspriserna och bidrar till en långsammare skuldtillväxt, dels innebär högre amorteringar att hushållen minskar sina skulder och därmed räntekostnader.
Stabilitetsrisker kopplade till hushållens skuldsättning
FI bedömer att riskerna med hushållens skulder inte är alarmerande i dagsläget. Däremot finns det makroekonomiska risker med den ökande skuldsättningen bland hushållen.
Bolånetagarnas amorteringar har ökat sedan införandet av individuella amorteringsplaner
Nya bolånetagare amorterar i större utsträckning efter att bankerna från och med den 1 juli 2014 infört individuellt anpassade amorteringsplaner. Den pågående mediedebatten om amorteringar och att Svenska Bankföreningen har skärpt sina rekommendationer kring amorteringar kan även ha bidragit till de ökade amorteringarna.
Finansinspektionens syn på ett amorteringskrav
Hushållens skulder utgör inget hot mot den finansiella stabiliteten men däremot ökar de makroekonomiska riskerna. Ett amorteringskrav kan, om det är utformat på ett flexibelt sätt, minska dessa risker.
FI ändrar praxis för att öka öppenheten i handeln med företagsobligationer
FI har beslutat att ändra praxis för offentliggörande av information om handel med företagsobligationer. Syftet är att skapa en större öppenhet på denna marknad än vad som finns i dag.
Tillstånd för sammanslagen bank i Skåne
Finansinspektionen har beslutat att godkänna ombildningen av Sparbanken 1826.
Nasdaq OMX Clearing får tillstånd som central motpart
Finansinspektionen ger Nasdaq OMX Clearing tillstånd att verka som central motpart i enighet med EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir).
FI ger inte undantag från Basel 1-golvet
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.
2013
Så kan FI minska riskerna med hushållens skuldsättning
Försiktighetsskäl talar för att det är motiverat att överväga ytterligare åtgärder relativt snabbt om vi ser att skuldökningstakten är fortsatt hög. FI bedömer att en höjning av riskviktsgolvet för bolån bör prioriteras framför en fullt påslagen kontracyklisk buffert. Det är däremot viktigt att ha realistiska förväntningar om vad FI kan åstadkomma för att minska hushållens skuldsättning givet de verktyg FI förfogar över.
PM 3 – Analys av hushållens nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden i Sverige
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
PM 5 – Framtida risker för enskilda hushåll vid nuvarande belåningsgrader och amorteringsbeteenden
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
PM 8 – Internationella erfarenheter av faktorer som påverkat hushållens skuldsättning i Sverige
Skuldkvoten i Sverige är internationellt sett hög. De bakomliggande orsakerna till uppgången av skuldkvoten i Sverige är däremot annorlunda jämfört med andra länder. Det minskar risken för att Sverige med automatik kommer att genomgå en liknande utveckling som andra krisländer genomgått i och med finanskrisen.
PM 1 – Förklaringar till utvecklingen av hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-talet
FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.
PM 2 – Analys av spridningen av hushållens skuldsättning
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
Risker för den finansiella stabiliteten och för enskilda hushåll i Sverige relaterade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.