En stabil och väl fungerande finansmarknad för allaEn stabil och väl fungerande finansmarknad för allaÖvriga rapporter
Utöver FI:s återkommande rapporter tar vi även fram flera andra rapporter. Till exempel om penningtvättsfrågor, hållbarhet och miljö samt ekonomi.
2020
Hållbarhetsrapportering och behoven av ökad transparens och jämförbarhet
Omställningen till en fossilfri ekonomi kommer att kräva stora investeringar både i infrastruktur och teknologi. Här har marknaden en viktig roll att fylla genom att fördela kapital, hantera risker och stimulera innovation för nya kreativa lösningar. För att det ska bli möjligt måste företagen lämna mer och bättre information till investerarna om sina klimatrisker och sitt klimatarbete.
Redovisning av betalkontodirektivets införande i Sverige
FI konstaterar i en rapport till regeringen att svenska banker överlag infört rutiner för att leva upp till kraven i betaltjänstlagen på att konsumenter ska ha rätt att öppna ett konto med grundläggande funktioner. Samtidigt finns det tecken på brister när det gäller bankernas möten med de konsumenter som vill öppna sådana konton.
Konsekvenser av en utvidgad rätt till återköp och överföringar
FI har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa tänkbara konsekvenser av att det införs en ovillkorlig rätt till återköp av och överföring av värdet i individuella fond- och depåförsäkringar tecknade före den 1 januari 2006 (återköp) respektive den 1 juli 2007 (överföring). FI redovisar nu resultatet av vår kartläggning.
Svenska lån till konsumtion
Konsumtionslånen växer kraftigt och spelar allt större roll för hushållens ekonomi. De utgör en femtedel av hushållens totala lån men står för över hälften av hushållens lånebetalningar i räntor och amorteringar. Stora lån växer men de minsta lånen växer snabbare. Flera låntagare får betalningsproblem kort efter att lånen beviljats och problemen är större bland unga än äldre, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
2019
FI:s arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Under 2019 har Finansinspektionen stärkt penningtvättstillsynen och bland annat satsat stora resurser på att granska svenska storbankers styrning och kontroll av åtgärder mot penningtvätt i baltiska dotterbolag.
FI publicerar den andra Bankbarometern för 2019
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. I rapporten presenteras siffror på bland annat utlåning, lönsamhet och finansiering fördelat på olika kategorier av banker och kreditmarknadsföretag. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
Styrelsens samlade kompetens i försäkringsföretag
FI har sett att det är stora skillnader när det gäller styrelseledamöternas kvalifikationer, kompetenser och yrkeserfarenheter mellan försäkringsföretag som har liknande verksamhet, storlek och komplexitet. FI befarar att inte alla företag lever upp till de krav som finns.
Finansinspektionens arbete med makrotillsyn
FI har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och redovisa metoder för att identifiera och värdera makroekonomiska och finansiella stabilitetsrisker samt för att utvärdera makrotillsynen. En första avrapportering lämnades till regeringen i juni 2018. FI slutredovisar nu uppdraget genom att redogöra för hur FI i dagsläget arbetar för att bedöma sårbarheter, utforma åtgärder och utvärdera dessa.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög ränta och kort löptid. Hushåll med stora lån står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar de största lånen. Om räntan ökar kommer många låntagare att betala en stor del av sin inkomst i ränta och amortering, visar FI:s rapport Svenska konsumtionslån.
Den kommersiella fastighetsmarknaden och finansiell stabilitet
Den kommersiella fastighetsmarknaden är viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretagens finansiella ställning är i dagsläget god, men många företag är sårbara för högre räntor och en svagare ekonomisk utveckling.
Skadereglering vid personskada – en uppföljning
Försäkringsföretagen har påbörjat insatser för att utveckla systemstöd, kundkommunikation och kvalitetssäkring sedan FI gav ut den förra rapporten om personskadereglering 2017.
Försäkringsföretagens hantering av förmånsrätts- och skuldtäckningsregister
Om ett försäkringsföretag går i konkurs utgörs grunden för förmånsrätten av ett särskilt register som varje enskilt försäkringsföretag ska hålla. FI har undersökt hur företagen hanterar registret och bedömer att företagen generellt har en tillfredsställande kontroll över sin hantering.
Bankbarometern (2019:1)
FI presenterar i dag Bankbarometern, en rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern publiceras halvårsvis.
2018
Integrering av hållbarhet i företagsstyrningen
Hållbarhetsrelaterade risker och möjligheter skiljer sig inte från övriga risker och möjligheter som kan kopplas till finansiella företags verksamhet. Hållbarhet är därför inget som ska hanteras i avgränsade delar av företagsstyrningen, utan bör vara en del av den. FI har i denna kartläggning studerat hur finansiella företag beskriver att de hanterar hållbarhetsaspekter i företagsstyrningen och hur frågorna integreras i verksamheten.
FI publicerar ny bankbarometer
FI presenterar i dag Bankbarometern, en ny rapport som ger en inblick i den svenska bankmarknaden. Barometern redovisar marknadsandelar för olika kategorier av bankföretag, utlåning, avkastning, nivå för problemlån med mera. Bankbarometern kommer fortsättningsvis att publiceras halvårsvis.
Konsekvenser av brexit för den svenska finansmarknaden
När brexit blir ett faktum och Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 ändras förutsättningarna för gränsöverskridande handel med finansiella tjänster till och från Storbritannien. FI redovisar i en rapport en analys av ett antal väsentliga ekonomiska och juridiska aspekter på brexit.
Svenska lån till konsumtion
De flesta lån till konsumtion är små, har hög effektiv ränta och kort löptid. Men det är hushåll med stora lån som står för den största delen av nyutlåningen och dessa lån växer snabbast. Hushåll med högst inkomster tar också de största lånen. Låntagare med bolån tar vanligen ett större konsumtionslån än dem som inte har ett bolån. Det visar FI:s kartläggning av konsumtionslån Svenska konsumtionslån 2018.
FI:s användning av makrotillsynsverktyg
Hushållens skulder är inte primärt ett direkt hot mot den finansiella stabiliteten. Men om tiderna försämras kan många hushåll tvingas, eller välja att, minska sin konsumtion för att kunna fortsätta betala på sina skulder. Då kan en kris fördjupas och hota den finansiella stabiliteten, det konstaterar FI i en rapport om FI:s användning av makrotillsynsverktyg.
2017
Slutsatser av FI:s kartläggning av personskaderegleringen
Utgången i personskadeärenden kan få stora konsekvenser för skadelidande. En del skadelidande saknar tilltro till skaderegleringen i försäkringsföretagen. Sett till alla förekommande personskador är det ändå ett förhållandevis litet antal klagomål på skaderegleringen.
FI inrättar ett innovationscenter
FI inrättar ett innovationscenter för fintech, som ska arbeta med information och dialog med bolag som bedriver innovationsverksamhet. Denna, och ytterligare åtgärder, presenteras i en rapport där FI redovisar ett uppdrag från regeringen.
Kan FI lita på försäkringsföretagens inrapportering?
FI har uppmärksammat stora kvalitetsbrister i försäkringsföretagens rapportering. Den bristande kvaliteten tyder på att många företags interna styrning och kontroll av rapporteringen är otillfredsställande. FI vill med denna rapport ge vägledning för hur företagens rapporteringsprocesser kan stärkas.
Förslag till reglering av tjänstepensionsföretag
FI har lämnat ett förslag till regeringen om reglering av kapitalkrav för tjänstepensionsföretag. Förslaget ska ge fullgott skydd för konsumenterna och samtidigt möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensioner.
Attityder till skuldsättning
Författarna kombinerar information om attityder till skuldsättning från en enkätundersökning med registerdata på faktisk skuldsättning. De visar att en majoritet av svenskarna känner sig obekväma med att ha skulder och att samvariationen i attityd mellan föräldrar och barn är stor. Attityden återspeglas också i faktisk skuldsättning – de svenskar som uppger sig vara obekväma med skulder har också mindre skulder i förhållande till sin disponibla inkomst.
Svenska bankkrav för finansiell stabilitet bör värnas
De svenska regelverken för kapitaltäckning och krishantering är väl utformade för att minska risken för finansiella kriser och säkerställa en effektiv hantering om en kris ändå skulle uppstå. Det skriver Finansinspektionen (FI) och Riksgälden i en gemensam rapport och pekar på att Sverige bör värna den nationella utformningen av bankkraven i kommande EU-förhandlingar.
Finansiering av terrorism
FI har låtit ta fram en rapport om finansiella aktiviteter kopplade till personer från Sverige och Danmark som anslutit sig till terrorgrupper i Syrien och Irak 2013–2016.
2016
Hur kan finanssektorn bidra till en hållbar utveckling?
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
Finansiering av terrorism
Rapporten innehåller bland annat tillvägagångssätt och metoder för finansiering av terrorism.
Upplägg med osanna fakturor
FI har tillsammans med Ekobrottsmyndigheten gjort en rapport om olika sätt att tvätta pengar genom upplägg med osanna fakturor, en metod som döljer stora brottsvinster i det finansiella systemet.
Klimatförändringar och finansiell stabilitet
Sverige och svenska finansföretag har ganska små exponeringar mot klimatrisker. I dagsläget är därför risken är låg för finansiella stabilitetsproblem.
Ett nödvändigt steg för en bättre sparandemarknad
FI anser att en oberoende rådgivning skulle fylla en viktig roll på sparandemarknaden, där konsumenter har ett stort informationsunderläge gentemot producenter av sparprodukter och samtidigt får ta ett allt större ansvar över sin ekonomiska framtid.
2015
Gräsrotsfinansiering i Sverige
Alternativa finansieringsformer kan ha en positiv inverkan på konkurrensen och effektiviteten på finansmarknaden genom att möjliggöra att fler projekt kan få finansiering även om exempelvis bankerna inte skulle medge ett lån. Samtidigt innebär gräsrotsfinansiering vissa risker för konsumenter.
Tar bankerna hänsyn till hållbarhet och miljö i sin kreditgivning?
FI har på regeringens uppdrag kartlagt de nio största bankernas interna regler om kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Slutsatserna av denna genomgång publiceras i rapporten ”Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till företag” som lämnas in till regeringen i dag.
Risker i livförsäkringsföretag till följd av långvarigt låga räntor
FI bedömer att svenska livföretag kan hantera ett fortsatt lågt ränteläge, efter att ha granskat ett antal utvalda företag.
2014
Redovisningstillsyn
2014-10-15 | Rapporter
FI ska se till att den svenska tillsynen av regelbunden finansiell information håller en hög och jämn kvalitet.
Försäkringsbarometern 1, 2014: Solvenskvoterna minskar
2014-09-25 | Rapporter
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna har försämrats något under det första halvåret 2014. Solvenskvoterna minskade för livförsäkringsföretagen men höll sig nästan på samma nivå för skadeförsäkringsföretagen. Inget företag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2014.
Kreditmarknadsbarometern 2, 2014: Utlåningen till svenska företag ökar
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade med 5,5 procent, vilket är en oförändrad tillväxt. Storbankernas utlåning till svenska företag ökade med 4,2 procent, den största ökningen sedan 2011.
Kreditmarknadsbarometern 1, 2014: Inlåningen ökar
2014-06-03 | Rapporter
Inlåningen från allmänheten ökade i samtliga bolagsgrupper. Vid utgången av det första kvartalet uppgick den årliga tillväxten i inlåningen till 9,4 procent.
Försäkringsbarometern 2, 2013: Solvensen fortsätter förbättras
2014-04-24 | Rapporter
Solvenssituationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades även under det andra halvåret 2013. Solvenskvoterna ökade för såväl livförsäkringsföretagen som för skadeförsäkringsföretagen.
Nationell rapport om finansiering av terrorism lämnad till regeringen
2014-03-28 | Rapporter
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för finansiering av terrorism i Sverige till regeringen.
Kreditmarknadsbarometern 4, 2013: Fortsatt ökande vinster
2014-03-21 | Rapporter
Vinsterna i de redovisade bolagsgrupperna fortsatte att stiga och uppgick under det fjärde kvartalet till 27 miljarder kronor. Totalt uppgick rörelseresultatet under 2013, i de redovisade bolagsgrupperna, till drygt 106 miljarder kronor.
2013
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2013
FI redogör i denna rapport för bankernas anpassning till högre kapitaltäckningskrav och för effekterna för hushåll och icke-finansiella företag.
Kvartal 3, 2013: Högre vinst i alla bolagsgrupper
Samtliga bolagsgrupper redovisade ett högre rörelseresultat under det tredje kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna steg till drygt 23 miljarder kronor under det tredje kvartalet.
Individuellt anpassad amorteringsplan
2013-10-14 | Rapporter
FI föreslår att bolåneföretagen ska föreslå låntagarna individuellt anpassade amorteringsplaner.
Försäkringsbarometern 1, 2013: Solvensen fortsatte att öka
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna fortsatte att förbättras under första halvåret 2013.
Ökad öppenhet om bolåneräntan
2013-09-17 | Rapporter
FI har under ett och ett halvt år redovisat bankernas bolånemarginaler i syfte att öka insynen kring bolåneräntorna.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2013
2013-09-17 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in i början av 2013 och marginalerna minskade under det andra kvartalet.
Kvartal 2, 2013: Ökade rörelseresultat
Samtliga bolagsgrupper, förutom sparbankerna, redovisade ett högre rörelseresultat under det andra kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna uppgick under det andra kvartalet till knappt 23 miljarder kronor.
Nationell rapport om penningtvätt lämnad till regeringen
I dag har FI tillsammans med 16 andra myndigheter och organisationer lämnat över en nationell bedömning av riskerna för penningtvätt i Sverige till regeringen.
Genomlysning av bankernas räntesättning av bolån (delrapport)
Konsumenternas insyn i hur bolåneräntan bestäms är i dag begränsad. Det är svårt att förstå varför banken erbjuder en viss ränta och vilka faktorer som påverkar den på kort och lång sikt.
Kvartal 1, 2013: Vinsterna ökar i bankerna
Samtliga bolagsgrupper redovisar ett högre rörelseresultat under första kvartalet 2013 jämfört med samma period föregående år. Resultatet i storbankerna var oförändrat och ligger kvar på en historiskt hög nivå.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2013
2013-05-28 | Rapporter
Utvecklingen av marginalerna på nya bolån bromsade in under det första kvartalet 2013.
Försäkringsbarometern 2012, 2: Solvensen ökade inom både liv- och skadeförsäkring
Situationen i de svenska försäkringsföretagen och tjänstepensionskassorna förbättrades under andra halvåret av 2012.
Penningtvätt och finansiering av terrorism: En bättre riskhantering
Många företag gör inte tillräckligt för att motverka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta visar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.
2012
Kvartal 4, 2012: Resultatet ökade i storbankerna
Storbankernas räntenetto ökade under 2012 vilket även förbättrade rörelseresultat under året jämfört med 2011. Rörelseresultatet i storbankerna uppgick under 2012 till drygt 86 miljarder kronor.
Bankernas räntor och utlåning, kv 4:2012
Både banker och hushåll har nu låga kostnader för bolån. Samtidigt ökar bankernas bolånemarginaler något. Utlåningen till hushåll och företag ökade under perioden, men i en lägre takt än tidigare. Det visar FI:s fjärde kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 3, 2012: Inlåningen fortsätter att öka
Inlåningen, särskilt från svenska hushåll, fortsätter att växa. Inlåningen från svenska hushåll har ökat med 88 miljarder till 980 miljarder kronor på ett år, vilket motsvarar en ökningstakt på nästan 10 procent.
Bankernas räntor och utlåning, kv 3:2012
Svenska banker har i stor utsträckning redan anpassat sig till de kommande kraven på kapitaltäckning och tillgång till likviditet. De högre kraven innebär en kostnad men bidrar till ett stabilare finansiellt system. Sammantaget medför de kommande kraven positiva effekter för samhällsekonomin.
Försäkringsbarometern 2012, 1: Solvensen ökade i livföretagen
Inget försäkringsföretag hade en solvenskvot under 1 per den 30 juni 2012. Livföretagens solvenskvoter har ökat något jämfört med årsskiftet. För skadeförsäkringsföretagen var solvenskvoterna relativt oförändrade.
Kvartal 2, 2012: Rörelseresultatet ökade i storbanker
Storbankerna redovisade sitt högsta rörelseresultat för ett kvartal sedan 2002, 22,5 miljarder kronor för andra kvartalet. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre räntenetto.
Bankernas räntor och utlåning, kv 2:2012
Tillväxttakten i utlåningen till hushåll och företag minskar men ligger fortfarande högt i jämförelse med euroområdet. Marginalen på bolån fortsätter att öka något och är nu den högsta på tio år. Det visar FI:s andra kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Kvartal 1, 2012: Räntenettot ökade i storbankerna
Storbankerna redovisade tillsammans ett rörelseresultat på 22 miljarder kronor för första kvartalet. Det är i nivå med de högsta kvartalsresultaten sedan 2002.
Bankernas räntor och utlåning, kv 1:2012
Marginalerna på bolån har ökat och konsumenter har utrymme att förhandla om bättre ränta. Det visar FI:s genomgång av bankernas räntor och utlåning.
Bankernas hantering av marknadsrisker
Finansinspektionen (FI) har utrett bankernas egenhandel i ljuset av problemen i HQ Bank. FI konstaterar att HQ varit en isolerad händelse men att samtliga banker kan bli bättre på att hantera sina marknadsrisker.
Försäkringsbarometern 2011, 2: Solvenskvoterna minskade
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 per den 31 december 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med halvårsskiftet 2011.
Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel
Den högfrekventa handeln bidrar till men är inte ansvarig för förändringar i handeln. Samtidigt är oron stor att marknadsmissbruket har ökat och att marknadsövervakningen inte räcker till. Det visar Finansinspektionens "Kartläggning av högfrekvens- och algoritmhandel".
2011
Kvartal 4, 2011: Kreditförlusterna ökar
Kreditförlusterna netto ökar, mätt över rullande fyra kvartal, men nivåerna är fortsatt låga. Sparbankerna svarar för den största ökningen, där kreditförlustnivån uppgår till 0,35 procent.
Kvartal 3, 2011: Hög tillväxt i inlåningen
Tillväxttakten i inlåning från allmänheten för banker och kreditmarknadsbolag var 15 procent sedan utgången av tredje kvartalet 2010, det visar FI:s Kreditmarknadsbarometern för det tredje kvartalet 2011.
Utvärderingsrapport 4, 2011: Högre korta utlåningsräntor
Bankernas finansieringskostnad bedöms ha minskat något under det tredje kvartalet 2011.
Försäkringsbarometern 2011, 1: Den finansiella oron påverkar livförsäkringsföretagen
Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för första halvåret 2011. Livförsäkringsföretagens solvenskvoter har dock minskat kraftigt jämfört med årsskiftet 2010/2011. För skadeförsäkringsföretagen har solvenskvoterna minskat något, men inte lika mycket som för livförsäkringsföretagen.
Kvartal 2, 2011: Inlåningen fortsätter öka
Inlåningen från allmänheten ökade i storbankerna med 188 miljarder till 3 658 miljarder kronor under andra kvartalet 2011. Det är den högsta nivån sedan år 2000.
Utvärderingsrapport 3, 2011: Marginalen ökar på bolån
Marginalen på bolån till hushåll steg under det andra kvartalet 2011. Däremot var marginalen på lån till företag oförändrad. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också.
Kvartal 1, 2011: Inlåningen ökar i storbanker – räntenettot minskar
Inlåningen ökade i årstakt för storbankerna. Även utlåningen till svensk allmänhet ökade. Däremot minskade ränte- och provisionsnettot något under perioden.
Utvärderingsrapport 2, 2011: Marginalerna på lån ökar
Både bostadsinstitutens marginal på lån till hushåll och bankernas marginal på lån till företag har stigit jämfört med fjärde kvartalet 2010. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också under perioden.
Försäkringsbarometern 2010, 2: Företagen står starkare
Såväl liv- som skadeförsäkringsföretagen hade högre solvenskvoter den sista december 2010 jämfört med ett år tidigare. Inget försäkringsföretag rapporterade en solvenskvot under 1 för den sista december 2010.
Effekter av bolånetaket – en första utvärdering
2011-04-06 | Rapporter
Bolånetaket har fått fäste. De riktigt höga belåningsgraderna minskar och bankerna har blivit restriktivare att bevilja höga lån. Det uppger svenska kreditchefer i Finansinspektionens undersökning.
Utvärdering av värdepappersavveckling i Sverige
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat värdepappersavveckingen i Sverige under 2010.
Kapitalbarometern 2010
Finansinspektionen godkände 184 prospekt under 2010 – en ökning jämfört med föregående år. Det efterfrågade beloppet i aktieprospekt uppgick till 23,4 miljarder kronor. Det huvudsakliga skälet för emission var att tillföra rörelsekapital.
Utvärdering av Nasdaq OMX Derivatives Markets som central motpart, 2010
Finansinspektionen och Riksbanken har tillsammans utvärderat NASDAQ OMX Derivatives Markets. Utvärderingen avser central motpartsclearing av derivattransaktioner.
Bonus: Följer företagen reglerna?
Finansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur EU-rekommendationen om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn har genomförts, vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att de nya reglerna följs och hur företagen som omfattas har anpassat sig till rekom-mendationerna.
