FI har fattat beslut som rör erkännande (reciprocitet) av makrotillsynsåtgärder i Estland och Belgien.
Enligt kapitaltäckningsdirektivet ska FI se över systemriskbufferten vartannat år. FI har därför bedömt de skäl som ursprungligen angavs vid tillämpningen av en systemriskbuffert på 3 procentenheter på gruppnivå för de fyra storbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank.
FI föreslår nya föreskrifter om prövning av ägar-, ägarlednings- och ledningspersoner i kreditinstitut, samt nya allmänna råd som ska ersätta Finansinspektionens allmänna råd (FFFS 2011:50) om ansökan om tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Samtidigt föreslås att Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2009:3) om ägar- och ledningsprövning upphävs och ersätts av nya föreskrifter om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning i vissa finansiella företag.
Den gemensamma kommittén (Joint Committee) för de europeiska tillsynsmyndigheterna (Eba, Esma och Eiopa) har publicerat ett diskussionsunderlag om datanvändning (big data) inom finansbranschen.
Finansinspektionen har kommit överens med de nordiska finansinspektionerna och Europeiska centralbanken (ECB) om hur tillsynen av betydande filialer ska bedrivas i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
Finansinspektionen redovisar den specifika kalibreringen av riskfaktorer som har tillämpats vid stresstesten av de största företagens kapitalplaneringsbuffertar 2016.
Utveckling och innovation på finansmarknaden är i grunden positiv. Det ger företagen större möjligheter att utveckla mer kundanpassade produkter och tjänster. Därmed får konsumenter enklare att utföra olika tjänster på finansmarknaden. Samtidigt medför den snabba utvecklingen både utmaningar och risker för konsumenterna.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Rapportering med transaktionsfil kan göras för nationella blanketter som ett alternativ till att manuellt mata in siffror i det grafiska gränssnittet.
FI beslutade den 12 december 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet. Det buffertvärde på 2 procent som ska börja tillämpas den 19 mars 2017 ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0 procent.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat förslag till riktlinjer för rapportering av allvarliga incidenter gällande betaltjänster enligt det andra betaltjänstdirektivet (PSD2).
Det är nu möjligt att testrapportera enligt Ebas DPM 2.5.0.1 i systemet Periodisk inrapportering via webb. Testrapportering görs i testfliken.
På finansiella stabilitetsrådets möte i dag undertecknade företrädarna för Finansdepartementet, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret en överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering.
Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak de förslag som presenteras i utredningen Betaltjänster, förmedlingsavgifter och grundläggande betalkonton (SOU 2016:53). Vissa bestämmelser bör dock förtydligas.
Finansinspektionen har bjudit in ett antal fintech-bolag till ett rundabordssamtal som äger rum i dag. Vid mötet kommer fintech att diskuteras ur ett konsumentskyddsperspektiv.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat uppgifter om exponeringar, kapitalsituation och innehav av statsobligationer hos europeiska banker. Publiceringen är en del av en genomlysningsövning (transparency exercise) som leds av Eba.
Den 22 november godkändes den internationella finansiella redovisningsstandarden för finansiella instrument, IFRS 9. Den nya standarden påverkar rapportering av finansiell information i Finrep-paketet.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2016.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I september 2016 var marginalen 1,67 procent. Förra kvartalet (juni 2016) var marginalen 1,57 procent.
Ett krav på bruttosoliditet kan bidra positivt till den finansiella stabiliteten i goda tider genom att göra bankers kapitaltäckning mer robust. Men utformat som ett minimikrav riskerar det också att minska utrymmet för banker att hantera förluster och återställa sitt kapital innan banken bryter mot minimikraven. Det innebär en ökad risk för brott mot minimikraven, vilket skulle försämra den finansiella stabiliteten i stressade lägen.
Finansinspektionen publicerar i dag två rapporter om hållbarhet. De utgör tillsammans en redovisning av det regeringsuppdrag som FI fick tidigare i år om att arbeta vidare med hållbarhetsfrågorna, deras koppling till finansiell reglering och tillsyn, samt hur tillsynen konstruktivt kan bidra till en hållbar utveckling.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat förslag till riktlinjer för ansökan om tillstånd och registrering enligt det andra betaltjänstdirektivet (PSD2).
Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten Esma och europeiska bankmyndigheten Eba har lanserat ett förslag till riktlinjer som det nu finns möjlighet att lämna synpunkter på i ett öppet samråd. Syftet med riktlinjerna är att förbättra och harmonisera lämplighetsbedömningar inom EU.
Finansinspektionen tillstyrker i huvudsak förslagen som presenteras i Utdrag ur utkast till lagrådsremiss – Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. Vi har dock en del synpunkter.
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI inte kommer att följa Ebas riktlinjer för en sund ersättningspolicy i alla delar.
Finansinspektionen har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om gränser för exponeringar mot enheter i skuggbanksektorn som utför bankaktiviteter utanför ett reglerat ramverk.
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat förslag till riktlinjer om ansvarsförsäkring eller annan jämförbar garanti enligt det andra betaltjänstdirektivet (PSD2).
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat ett förslag till tekniska standarder för (RTS) om stark kund autentisering och säker kommunikation enligt det andra betaltjänstdirektivet (PSD2).
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI följer Ebas riktlinjer om tillhandahållande av information i sammandrag eller sammanställning i den mening som avses i artikel 84.3 i direktiv 2014/59/EU.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat sina slutliga riktlinjer för ersättningspolicy och praxis i samband med tillhandahållande och försäljning av bankprodukter och tjänster, EBA/GL/2016/06.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat ett förslag till tekniska standarder (RTS) som fastställer unionens standardiserade terminologi för de tjänster som är gemensamma för åtminstone en majoritet av medlemsstaterna.
Mot bakgrund av att Finansinspektionen har fått frågor angående Ebas datapunktsmodell version 2.4.1.1, med första referensdag 2016-09-30, ber vi er uppmärksamma följande.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om villkor för finansiellt stöd inom koncerner.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att Riksgälden har för avsikt att följa Ebas riktlinjer om samarbetsavtal mellan insättningsgarantisystem.
Internationella valutafonden, IMF, har publicerat ett utlåtande där organisationen ger sin syn på den svenska ekonomin.
Från och med den 1 januari 2017 ställer FI krav på att alla kreditinstitut och värdepappersbolag ska ha upprättat återhämtningsplaner som beskriver hur de avser att hantera en situation under svår finansiell stress. Detta FI-forum informerade om det nya regelverket.
FI har tillsynskategoriserat de svenska kreditinstituten för 2017. Genom tillsynskategoriseringen tillämpar FI den europeiska banktillsynsmyndigheten Ebas riktlinjer.
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om verksamhet med bostadskrediter. Tillsammans med lagförslag från regeringen bidrar de nya reglerna till att genomföra det så kallade bolånedirektivet från EU i svensk rätt.
Finansinspektionen ger Resurs Bank AB en anmärkning. Banken ska också betala en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor.
FI beslutade den 12 september 2016 att inte ändra det kontracykliska buffertvärdet.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat en uppdaterad lista med valideringsregler.
Under 2016 genomför Internationella valutafonden, IMF, en särskild granskning av den svenska finansiella sektorn för att bedöma dess stabilitet och identifiera potentiella sårberheter, en så kallad Financal Sector Assessment Program (FSAP).
Fr.o.m. period 201609 gäller en ny version (F81111) av Standardrapporten, se FFFS 2016:18 (ändring av FFFS 2014:14). Förändringen från tidigare version innebär ändringar på sidorna A, B, C och F.
FI har lämnat ett antal synpunkter på Bokföringsnämndens (BFN) förslag till ändrade allmänna råd och vägledningar om fusionsredovisning.
Värdepappersbolag, fondbolag och AIF-förvaltare som har tillstånd enligt EU:s värdepappersregelverk Mifid har nu möjlighet att svara på en enkät från Europeiska bankmyndigheten, Eba. Enkätsvaren ska användas för den pågående översynen av kapitaltäckningsreglerna.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2016.
(Gäller endast det gamla rapporteringssystemet, inte Periodisk rapportering via webb) Logga in i systemet och läs under fliken Info för mer information.För att kunna rapportera behöver uppgradering göras innan 7 september.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I juni 2016 var marginalen 1,57 procent. Förra kvartalet (mars 2016) var marginalen 1,48 procent.
FI har nu fattat beslut om den stresstestmetod som ska ligga till grund för att bedöma vilken kapitalplaneringsbuffert de största bankföretagen i Sverige ska ha. Metoden, som beskrivs i en ny promemoria, bygger på det förslag som FI skickade ut för synpunkter den 9 maj i år.
De fyra svenska storbankerna klarar av ett kraftigt försämrat läge i omvärlden. Det visar det stresstest som Europeiska bankmyndigheten, Eba, gjort av de svenska storbankerna.
Tillsynsmyndigheterna inom EU ska samla in uppgifter om risktagare hos kreditinstitut.FI har med anledning av detta skickat ut ett brev till de företag som berörs av detta med ytterligare information samt hänvisning till det dokument som ska fyllas i av företaget.
De fyra företagsgrupperna Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank identifieras även i år som övriga systemviktiga företag (O-SII).
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse har beslutat att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, publicerar resultaten av 2016 års stresstest av EU:s banker fredagen den 29 juli, klockan 22.00.
Finansinspektionen föreslår ändringar i FI:s föreskrifter om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning.
Svenska Dagbladet publicerar i dag en ny artikel om FI:s hantering av bedömningen av Nordeas kapitalbehov. FI ser ingen anledning att lämna ytterligare kommentarer.
FI har under juni månad skickat ut brev med information till insynspersoner, som under gällande regelverk för insynshandel (till och med 2 juli) beviljats dispens från manuell rapportering av förändringar i sitt innehav till Finansinspektionen.
FI vill härmed förtydliga att vi står fast vid vårt officiella uttalande den 22 juni om den interna analys som media utan vår avsikt publicerade förra veckan:
Europeiska Bankmyndigheten (Eba) har lämnat ett yttrande om kundkännedomsåtgärder för kunder som är asylsökande från tredjeländer eller territorier med högre risk för finansiering av terrorism och penningvätt.
(Gäller endast det gamla rapporteringssystemet, inte Periodisk rapportering via webb)Onsdagen 7 september 2016 kommer Finansinspektionen att uppdatera systemet för periodisk rapportering. Detta innebär att alla företag som rapporterar periodiskt måste uppgradera sina lokalt installerade program för periodisk rapportering. Uppgraderingen måste göras på varje enskild dator som har programmet.
FI får i uppgift att utöva tillsyn över svenska företag som är företag av allmänt intresse i fråga om revision.
Samtliga tillsynsmyndigheter inom EU ska samla in uppgifter om ersättningspraxis och högavlönade från kreditinstitut.
Det är viktigt att nya regler och krav, som krav på nedskrivningsbara skulder, som införs genom lagen om resolution utgör en del av en väl avvägd helhet tillsammans med FI:s tillsyn och de kapitalkrav som banker underställs i dagsläget, det skriver FI i sitt yttrande över Riksgäldens promemoria Tillämpning av minimikravet på nedskrivningsbara skulder (Dnr RG 2016/425).
I takt med att huspriserna har ökat har hushållens skulder i förhållande till deras inkomster – de så kallade skuldkvoterna – också ökat. Ett skuldkvotstak kan bromsa denna utveckling.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2016.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att tillämpa Ebas riktlinjer om processer för produktgodkännande av bankprodukter för konsumenter.
FI har nu fastställt de metoder som kommer att användas i tillsynen av bankernas interna modeller för företagsexponeringar. Bankerna bör fortsättningsvis utgå från att minst vart femte år är ett nedgångsår när de beräknar sannolikheten för fallissemang. Dessutom inför FI ett löptidsgolv på 2,5 år för de banker som använder den avancerade internmetoden.
FI lämnar här ett förtydligande och ger en bakgrund till vårt tidigare meddelande från den 12 april om att svenska kronor ska rapporteras som signifikant valuta i rapporteringen av likviditetsinformation.
Nordea Bank AB har ansökt om tillstånd att få verkställa tre fusionsplaner. Fusionerna rör absorption av tre helägda dotterbolag som bedriver bank- och värdepappersrörelse i Danmark, Finland respektive Norge.
Finansinspektionen anser att insättare aktivt bör informeras i händelse av särskilda händelser som fusion hos ett institut, eller att ett institut eller en filial lämnar eller utesluts från insättningsgarantin.
Finansinspektionen föreslår föreskrifter om förenklade skyldigheter i fråga om vad banker, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och vissa moderföretag ska ha för innehåll i sina återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I mars 2016 var marginalen 1,48 procent. Förra kvartalet (december 2015) var marginalen 1,47 procent.
Finansinspektionen beslutar att Swedbank ska betala särskild avgift med 3 000 000 kronor för underlåtenhet att föra fullständiga förteckningar över personer som har tillgång till insiderinformation som rör banken.
Finansinspektionen redogör nu för vilken stresstestmetod som myndigheten har för avsikt att använda för att bedöma storleken på kapitalplaneringsbufferten för de största företagen.
För Rapportör 1001 – 1300 går giltighetstiden ut 2016-05-31. Om rapportering ska vara möjlig efter detta datum, måste bolaget meddela FI att det behöver utbyteskort.
Finansinspektionen (FI) begränsar sitt yttrande till frågan om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. De övriga delarna av promemorian berör inte direkt FI:s ansvarsområden.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av krediter som lämnas mot säkerhet i form av pant eller motsvarande i bostad (bolån). Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
FI har lämnat sitt remissvar på Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015 (2015/16:RFR6), som Marvin Goodfriend och Mervyn King gjort på uppdrag av finansutskottet.
Nästa gång Finansinspektionen (FI) ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i juni. FI:s styrelse bestämde den 18 april 2016 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 2 procent.
Den genomsnittliga skuldkvoten för hushåll med nya bolån ökade från 387 till 406 procent mellan 2014 och 2015, visar FI:s bolånerapport.
Finansinspektionen vill förtydliga att rapporteringsvalutan svenska kronor ska rapporteras separat som en signifikant valuta i rapporteringen av likviditetsinformation.
FI föreslår att Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer anpassas till de ändringar i lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer (Luso) som regeringen föreslår i propositionen Justerade matchningsregler för säkerställda obligationer, prop. 2015/16:105.
I rapportplanen i systemet Periodisk inrapportering via webb ligger för närvarande Kapitalbaskrav för perioderna 2015-06-30, 2015-09-30 och 2015-12-31 med felaktig status för ett flertal institut.
EU-kommissionen har antagit en ny teknisk standard för tillsynsrapportering av bruttosoliditet, mallarna C 40.00–C 44.00 samt C47.00.
I dagarna skickar Finansinspektionen brev och broschyrer till valutaväxlare i landet om reglerna mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att nå fram till så många som möjligt har FI valt att trycka broschyrerna på fyra språk, svenska, engelska, persiska och arabiska.
Nordea Bank AB (Nordea) har ansökt om Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplaner som innebär att de helägda dotterbolagen Nordea Bank Norge ASA, Nordea Bank Finland Abp och Nordea Bank Danmark A/S fusioneras med Nordea.
I dag enades Finansutskottet om hur amorteringskravet för nya bolån ska se ut. Det blir ett undantag för nyproduktion av bostäder, men med en tidsgräns på fem år.
FI instämmer i huvudsak med utredningens förslag men lämnar synpunkter på vissa slutsatser och val som utredningen har gjort om tillämpningsområdet.
Terrorism och finansiering av terrorism står högt upp på agendan i många länder och organisationer runt om i världen. Rapporter om Islamiska statens framgångar, terrordåden i Paris och svenskar som reser för att ansluta sig till terrororganisationer är exempel på en händelseutveckling som bidrar till ämnets aktualitet.
EU-kommissionen har antagit ytterligare övervakningsmått för likviditetsrapportering (ALMM) mall C 67.00–C 71.00. De företag som omfattas av månadsrapportering förväntas att lämna in den första informationen till FI senast den 30 maj 2016.
EU-kommissionen har antagit tillsynsrapportering av likviditetstäckningskravet (LCR), mallarna C 72.00–C 76.00. Därför ska kreditinstitut lämna in den första informationen till FI senast den 30 oktober 2016 med rapporteringsreferensdatumet 30 september 2016.
Danske Bank ska betala 100 000 kronor i särskild avgift för att för sent ha anmält att dess aktieinnehav i Sensys Gatso Group hade passerat en flaggningsgräns.
Finansinspektionen ställer tuffare krav på bankernas interna modeller. "Vi kommer att behöva vara ännu tuffare i vår tillsyn än tidigare och vara ännu tydligare med våra förväntningar på bankerna." Det säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett anförande på ett möte med titeln "Hur mycket kapital ska bankerna ha".
FI föreslår ändringar i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:14) om rapportering av kvartals- och årsbokslutsuppgifter.
FI avser att införa löptidsgolv på 2,5 år inom pelare 2 för banker som har tillstånd att använda den så kallade avancerade internmetoden.
FI inför en ny bedömningsmetod för att utvärdera bankernas beräkningar av riskvikter generellt och framför allt för företagsexponeringar.
FI ska ha rätt att föreslå åtgärder, regeringen ska godkänna förslagen, och Finansutskottet ska utvärdera FI:s arbete. Detta förslag presenterar FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett tal i Finansutskottet i dag.
FI-forum för att ge en övergripande bild av Finansinspektionens tillsynsarbete över banker och kreditmarknadsföretag, mot bakgrund av den tillsynsrapport som publicerades samma dag.
Tillsynsrapporten berättar om FI:s tillsyn över banksystemet, dels på ett övergripande plan dels mer i detalj om de viktigaste tillsynsfrågorna under det senaste året.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2015.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I december 2015 var marginalen 1,62 procent. Förra kvartalet (september) var marginalen 1,62 procent.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 2 procent från den 19 mars 2017.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde den 18 januari 2016 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Med anledning av genomförandet av krishanteringsdirektivet (2014/59/EU) har Finansinspektionen den 18 december föreslagit nya föreskrifter om återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner som ska träda i kraft den 1 februari 2016.
Den 18 december publicerade Europeiska Bankmyndigheten (Eba) ett yttrande om utdelningsrestriktioner kopplade till det kombinerade buffertkravet (Opinion of the European Banking Authority on the interaction of Pillar 1, Pillar 2 and combined buffer requirements and restrictions on distributions). Här är Finansinspektionens syn på yttrandet.
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter som en följd av ändrade statistikkrav enligt det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010).
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har enligt Artikel 510 i CRR* tagit fram en rapport till EU-kommissionen om hur och på vilket sätt det vore lämpligt att se till att företag använder stabila finansieringskällor.
Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter som beskriver vad banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag ska ha för innehåll i sina återhämtningsplaner.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av krediter som lämnas mot säkerhet i form av pant eller motsvarande i bostad (bolån). Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om bedömning av kreditvärdighet och riktlinjer om försenad betalning och utmätning kopplade till bolån.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten, Eba, att FI avser att följa Ebas riktlinjer om underrättelse av gränsöverskridande verksamhet för kreditförmedlare enligt bolånedirektivet.
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har publicerat ett förslag till teknisk standard om samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter enligt det nya betaltjänstdirektivet (PSD 2).
Europeiska bankmyndigheten (Eba) genomför nu ett samråd om en teknisk standard som handlar om regler för separation av betalningsordningar och processande funktioner, enligt förordningen om förmedlingsavgifter vid kortbetalningar (IFR).
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har publicerat ett diskussionsunderlag om en framtida teknisk standard om regler för tillförlitlig kundlegitimering (strong customer legitimation) och säker kommunikation, enligt det nya betaltjänstdirektivet (PSD 2).
FI beslutade den 14 december 2015 att inte ändra FI:s föreskrifter (FFFS 2015:5) om kontracykliskt buffertvärde. Det buffertvärde på 1,5 procent som finns angivet i föreskrifterna ska därmed fortsätta att gälla. Det kontracykliska buffertriktvärdet fastställs till 0,75 procent.
FI tillstyrker förslagen om ersättningsbelopp och användning av insättningsgarantins medel, men efterlyser närmare utredning av konsekvenserna av att räkna in så kallade betalningsåtaganden i målnivån för insättningsgarantin.
Marknaden för säkerställda obligationer är central för bankernas finansiering och därmed den finansiella stabiliteten. Kraven på att banker ska hålla mer kapital och likviditet för sin verksamhet har skärpts sedan finanskrisen.
FI har på regeringens uppdrag kartlagt de nio största bankernas interna regler om kreditgivning till företag utifrån ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Slutsatserna av denna genomgång publiceras i rapporten ”Miljö- och hållbarhetsperspektiv i kreditgivning till företag” som lämnas in till regeringen i dag.
FI redovisar i dag för första gången de faktiska kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2015. Publiceringen syftar till att öka tydligheten kring effekten av FI:s kapitalkrav, inklusive pelare 2.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat uppgifter om bland annat exponeringar, kapitalsituation och innehav av statsobligationer hos europeiska banker.
Finansinspektionen och Riksgäldskontoret avstyrker i ett gemensamt remissvar Riksbankens förslag till ändrade bestämmelser för säkerheter för kredit i Riksbanken.
FI har tidigare publicerat den metod-PM som FI har tagit fram för att identifiera övriga systemviktiga institut (O-SII) och ange vilket kapitalbuffertkrav det innebär. Nu har FI fattat de formella besluten som riktar sig till Sveriges fyra storbanker (Nordea, Svenska Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) och Swedbank) och som innebär att kapitalbuffertkrav på 2 procent på gruppnivå ska påföras per 1 januari 2016.
Sammanfattning av det tal Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen gav på SNS seminarium om det ekonomiska läget den 19 november 2015.
Finansinspektionen förelägger Paylevo AB att senast den 30 november 2015 upphöra med verksamhet med krediter till konsumenter. Anledningen till att verksamheten måste upphöra är att tillstånd för verksamhet med krediter till konsumenter saknas.
Nu finns det möjlighet att lämna synpunkter på den gemensamma kommittén för de tre europeiska tillsynsmyndigheternas (Eba, Eiopa och Esma) förslag på faktablad (Key Information Document) för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter (så kallade Priips).
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I september 2015 var marginalen 1,62 procent. Förra kvartalet (juni) var marginalen 1,65 procent.
Nu finns det möjlighet att lämna synpunkter på den gemensamma kommittén för de tre europeiska tillsynsmyndigheternas (Eba, Eiopa och Esma) förslag på riktlinjer till en riskbaserad tillsyn vid implementering av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (4:e penningtvättsdirektivet).
Nu finns det möjlighet att lämna synpunkter på den gemensamma kommittén för de tre europeiska tillsynsmyndigheternas (Eba, Eiopa och Esma) förslag på riktlinjer till förenklade och skärpta åtgärder för kundkännedom vid implementering av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (4:e penningtvättsdirektivet).
Inrapporterad data kommer inte att valideras mot vissa EBA-regler.
FI anser inte att Nordisk standard för revision i mindre företag (Nordiska standarden) är lämplig för något företag som står under FI:s tillsyn. Samtliga dessa företag kräver en heltäckande, tillförlitlig och enhetlig revisionsmetodik i enlighet med ISA.
FI har beslutat att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras. Finansinspektionen avser att följa riktlinjerna i sin helhet och har meddelat detta till Eba.
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i december. FI:s styrelse bestämde den 12 oktober 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
FI förelägger Trustbuddy AB att omedelbart upphöra med betaltjänstverksamhet och verksamhet med krediter till konsumenter. Beslutet gäller inte återbetalningar till långivare.
Finansinspektionen har tillsammans med Finansdepartementet och Riksbanken lämnat svar till EU-kommissionen om införandet av kapitaltäckningsförordningen (CRR) och kapitaltäckningsdirektivet (CRD 4) och konstaterar att ett stabilt banksystem är en förutsättning för en välfungerande kreditmarknad.
Finansinspektionen välkomnar ett riskbaserat avgiftsuttag men vill utveckla motiven för detta och föreslår vissa modifieringar av förslaget.
I sitt svar till EU-kommissionen om teknisk standard (ITS) om ”additional liquidity monitoring metrics” rekommenderar europeiska bankmyndigheten, Eba, att behålla ”maturity ladder”-mallen.
Finansinspektionen har inga synpunkter på betänkandet.
För ytterligare utflöden relaterat till handelsfinansrelaterade produkter utanför balansräkningen har FI fastställt en utflödessats på 5 procent.
Under övergångsfasen från att kravet på likviditetstäckningskvot, LCR, börjar tillämpas den 1 oktober 2015 och tills dess att rapporteringen till FI träder i kraft, sker ingen rapportering enligt EU:s delegerade akt om LCR (DA).
Finansinspektionen (FI) föreslår nya föreskrifter om anmälan av vissa förvärv. För att öka FI:s kännedom om förvärv föreslås en anmälningsplikt för förvärv som motsvarar lägst 10 procent och högst 25 procent av kapitalbasen i det förvärvande företaget.
FI föreslår ändringar i föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.
Europeiska bankmyndigheten, Eba har publicerat en ny XBRL-taxonomi (version 2.4 / 2015-B).
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det andra kvartalet 2015.
FI föreslår ändringar i föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I juni 2015 var marginalen 1,65 procent. Förra kvartalet (mars) var marginalen 1,63 procent.
EU-kommissionen har publicerat information om att de ska ta bort "maturity ladder"-mallen från ITS:en om "additional liquidity monitoring metrics"-rapporteringen.
Finansinspektionen (FI) föreslår att vissa bestämmelser i FI:s föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser, FI:s föreskrifter (FFFS 2007:16) om värdepappersrörelse och FI:s allmänna råd (FFFS 2005:1) om styrning och kontroll av finansiella företag ändras.
Som FI tidigare meddelat så kommer rapportering av ”additional liquidity monitoring metrics” sannolikt att bli försenad.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (Eba) att FI avser att följa Ebas riktlinjer om förteckningar över de mest representativa tjänsterna som är knutna till betalkonton.
Finansinspektionen beslutar att erkänna kontracykliska buffertvärden upp till 2,5 procent som har fastställts av behörig myndighet i ett annat EES-land. Berörda företag ska använda dessa buffertvärden vid beräkning av sina företagsspecifika kontracykliska kapitalbuffertar.
I den här rapporten ger Finansinspektionen, tillsammans med Sveriges riksbank och Riksgälden, en övergripande bild av drivkrafterna bakom uppgången i hushållens skuldsättning. En central slutsats i rapporten är att skuldsättningen i stor utsträckning hänger samman med utvecklingen på bostadsmarknaden.
Till Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni bidrog Finansinspektionen med ett underlag om sin syn på den framtida utformningen av kapitalkraven för de svenska storbankerna.
Finansinspektionen välkomnar den nya regleringen som bl.a. syftar till att uppnå ett förbättrat konsumentskydd på bolånemarknaden.
Finansinspektionen är positiv till lagförslaget om att Konsumentverkets beslut om förbud för en näringsidkare att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart.
FI avser att följa Europeiska bankmyndighetens, Ebas, riktlinjer om hur övriga systemviktiga institut (O-SII) ska identifieras och vilket kapitalbuffertkrav de bör påföras.
FI identifierar Nordea Bank som ett globalt systemviktigt företag (G-SII, Global Systemically Important Institution).
Nästa gång FI ska fatta beslut om det kontracykliska buffertvärdet är i september. FI:s styrelse bestämde den 22 juni 2015 att förberedelsearbetet inför det beslutet ska inriktas på att behålla värdet oförändrat. Värdet är i nuläget 1,5 procent.
Finansinspektionen föreslår att 4 kap. 14–17 §§ i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2009:1) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism upphävs.
De europeiska tillsynsmyndigheterna, European supervisory Authorities, (Eba, Esma och Eiopa) har publicerat ett andra samråd om tekniska standarder för Emir. Samrådet rör marginalkrav för icke-CCP clearade derivat.
Skandinaviska Enskilda Banken ska betala en särskild avgift på 600 000 kronor för att för sent ha anmält ändring av sitt innehav av aktier i Creades AB till Finansinspektionen.
Finansinspektionen är positiv till förslagen i promemorian men lämnar några förslag till justeringar.
Finansinspektionen (FI) föreslår att den kontracykliska kapitalbufferten ska vara 1,5 procent från den 27 juni 2016.
FI publicerar bankernas marginal på bolån varje kvartal. I mars 2015 var marginalen 1,63 procent. Det är led i att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden. Ökad insyn minskar det informations- och kunskapsunderläge som alltför många bolånekunder befinner sig i.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det första kvartalet 2015.
FI ger Svenska Handelsbanken en anmärkning. Banken ska också betala en straffavgift på 35 miljoner kronor.
FI ger Nordea Bank en varning. Nordea ska också betala en straffavgift på 50 miljoner kronor.
FI har meddelat Europeiska bankmyndigheten (Eba) att FI avser att följa Ebas riktlinjer om säkerhet vid betalningar på internet.
FI har nu bestämt de metoder som kommer att användas för att bedöma bankernas kapitalkrav inom pelare 2 för tre betydelsefulla risktyper. Metoderna rör kreditrelaterad koncentrationsrisk, ränterisk i bankboken och pensionsrisk. FI har tagit hänsyn till de yttranden som inkommit på den remisspromemoria som publicerades i december 2014 och gjort vissa förändringar. Promemorian innehåller också en uppdaterad konsekvensanalys.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i juni. FI:s styrelse bestämde den 20 april 2015 att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas så att värdet kan höjas om det i juni bedöms nödvändigt. Värdet är i nuläget 1 procent.
Finansinspektionen anser att det är ett viktigt samhällsintresse att kontanthanteringen är säker och effektiv, och tillstyrker utredningens förslag att Riksbankens övergripande ansvar för detta förtydligas.
Finansinspektionen (FI) ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av krediter som lämnas mot säkerhet i form av pant i bostad (bolån). Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag.
Finansinspektionen förelägger Autocash ATM System AB att senast den 10 mars 2015 upphöra med den tillståndspliktiga betaltjänst som bolaget tillhandahåller i samband med uttag av kontanter från de automater som bolaget hyr ut.
FI publicerar i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det fjärde kvartalet 2014.
Nu publicerar FI bankernas marginal på bolån varje kvartal. Det är led i att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden. Ökad insyn minskar det informations- och kunskapsunderläge som alltför många bolånekunder befinner sig i.
Obligationer som ges ut av Kommuninvest får behandlas som tillgångar på nivå 1 enligt reglerna för likviditetstäckning, förutsatt att de uppfyller övriga krav på likvida tillgångar.
FI och Riksgälden framför i ett remissvar synpunkter på Financial Stability Boards (FSB) förslag till krav på total förlustabsorberande kapacitet för globalt systemviktiga banker (TLAC).
Finansinspektionen föreslår att det ska införas ett undantag från de krav som finns i artikel 129.1 c) i tillsynsförordningen genom en ändring i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar.
Bestämmelser om likviditet och bruttosoliditetsgrad i tillsynsförordningen (Europaparlamentet och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012) finns främst i artiklarna 411–428 respektive 429-430. Artikel 412 tillsynsförordningen innehåller ett allmänt krav på likviditetstäckning.
Nästa gång FI ska fatta ett beslut om kontracykliskt buffertvärde är i mars. FI:s styrelse bestämde i går att arbetet för att förbereda beslutet ska inriktas på att värdet inte ska ändras. Värdet är i nuläget 1 procent.
Från den 30 juni 2014 infördes nya riktlinjer i EU för kapitalåtgärder vid utlåning i utländsk valuta till ohedgade låntagare i enlighet med tillsyns- och utvärderingsprocessen. Riktlinjerna finns tillgängliga på svenska.
Den gemensamma kommittén (Joint Committee) för de europeiska tillsynsmyndigheterna (Eba, Esma och Eiopa) har publicerat ett diskussionsunderlag om att använda externa kreditbetyg.
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har yttrat sig över danska Finanstilsynets beslut att genomföra ett undantag från en del av reglerna i artikel 129.1c i EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR). Finansinspektionen kommer att införa samma undantag för svenska företag.
Det har införts nya riktlinjer om betydande kreditrisköverföring enligt artiklarna 243 och 244 i förordning (EU) nr 575/2013 (tillsynsförordningen). Riktlinjerna handlar om kreditrisköverföring vid värdepapperingseringstransaktioner och riktar sig både till kreditinstitut och till behöriga myndigheter.
Möjligheten att diskontera rörlig ersättning är inte införd i Sverige. Därför är inte heller EU:s riktlinjer om diskontering av rörlig ersättning tillämpliga här.
Finansinspektionen beskriver i en promemoria vilka metoder som FI har för avsikt att använda för att beräkna kapitalkravet för tre viktiga risktyper inom ramen för pelare 2.
FI ska enligt lagen (2014:966) om kapitalbuffertar för varje kvartal fastställa ett kontracykliskt buffertriktvärde och ett kontracykliskt buffertvärde.
FI anser att ett bruttosoliditetskrav kan fylla en viktig funktion för att upprätthålla den finansiella stabiliteten i Sverige som en säkerhetsspärr som sätter ett golv för hur lågt kapitalkravet kan falla relativt bankernas bruttotillgångar.
Den 27 december 2014 införs nya riktlinjer i EU om redovisningen av intecknade och icke intecknade tillgångar.
FI offentliggör i dag kapitalkraven för de tio största svenska bankerna och kreditinstituten vid utgången av det tredje kvartalet 2014.
Den 30 september 2015 införs nya riktlinjer om harmoniserade definitioner och mallar för de finansieringsplaner som kreditinstitut ska lämna till Finansinspektionen.
Den gemensamma kommittén (Joint Committee) för de europeiska tillsynsmyndigheterna (Eba, Esma och Eiopa) har publicerat ett diskussionsunderlag om faktablad riktade till konsumenter för paketerade försäkrings- och investeringsprodukter.
FI tar fram nya rapporter för våra tre verksamhetsområden, Bank, Försäkring respektive Marknader. Rapporterna behandlar både risk- och tillsynsfrågor inom respektive område.
Europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat förslag till riktlinjer för utgivare och distributörer av bankprodukter för samråd. Riktlinjerna siktar in sig på företagens produktgodkännandeprocess (POG, Product Oversight and Governance) av bankprodukter som säljs till konsumenter.
Den europeiska bankmyndigheten, Eba, har publicerat ett samrådsdokument om riktlinjer för en standardisering av avgiftsterminologin för betalkonton i EU.
Svenska storbanker klarar av ett kraftigt försämrat läge i omvärlden. Dessutom är deras utlåning av bra kvalitet. Det är resultatet av det stresstest som Finansinspektionen (FI) gjort av de svenska storbankerna på uppdrag av den Europeiska bankmyndigheten (Eba).
På söndag den 26 oktober klockan 12 kommer FI att redovisa hur de svenska storbankerna har klarat Europeiska bankmyndighetens (Eba) stresstest. FI kommer också publicera utfallet av den undersökning av bankernas krediter (AQR) som gjorts. Resultatet kommer att redovisas på koncernivå för varje bank.
Europeiska bankmyndigheten (Eba) kommer att publicera resultaten av 2014 års stresstest av EU:s banker söndagen den 26 oktober, klockan 12.00.
FI-forum om de nya och ändrade föreskrifter som till stor del trädde i kraft den 2 augusti 2014. Föreskrifterna är en del i det svenska genomförandet av den så kallade Basel 3-överenskommelsen, som inom EU införs i form av tillsynsförordningen och kapitaltäckningsdirektivet.
FI föreslår nya föreskrifter och allmänna råd som innebär att det blir obligatoriskt för banker och kreditmarknadsföretag att redovisa de faktiska bolåneräntor som kunderna betalar. Anledningen är att de räntor som företagen marknadsför i dag, så kallade listräntor, kan vara högre än de faktiska räntorna.
Finansinspektionen presenterar i en promemoria ställningstaganden som syftar till att det svenska banksystemet ska stå starkare rustat för att kunna stå emot framtida finanskriser.
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade med 5,5 procent, vilket är en oförändrad tillväxt. Storbankernas utlåning till svenska företag ökade med 4,2 procent, den största ökningen sedan 2011.
Den kinesiska tillsynsmyndigheten China Banking Regulatory Commission (CBRC) har ingått ett samförståndsavtal med Finansinspektionen.
Finansinspektionen ger Skandiabanken Aktiebolag en anmärkning. Skandiabanken ska också betala en straffavgift på 10 000 000 kronor.
Finansinspektionen (FI) föreslår att det kontracykliska buffertvärdet ska vara 1,0 procent. Värdet fastställs genom en bestämmelse i nya föreskrifter.
Finansinspektionen har beslutat att godkänna ombildningen av Sparbanken 1826.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet och att direktiv (EU) om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag (kapitaltäckningsdirektivet) enligt regeringens förslag genomförs i Sverige per den 1 augusti 2014.
Den 3 april 2014 presenterade regeringen ett lagförslag om förstärkta kapitaltäckningsregler. Enligt förslaget ska de nya reglerna huvudsakligen träda i kraft den 1 augusti 2014. Förslaget ger FI bemyndigande att besluta om ett flertal frågor som sammantaget har en stor påverkan på bankernas kapitalkrav. FI ger nu besked om hur kapitalkraven kommer att vara utformade.
Europeiska bankmyndigheten (Eba) har i dag publicerat information om de tänkta scenarierna och metoderna för 2014 års stresstest av EU:s banker.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden med anledning av den föreslagna ändringen av 36 § konsumentkreditlagen (2010:1846).
Det norska Finanstillsynet har publicerat ett förslag på hur de avser att vidta ett antal åtgärder för att höja riskvikterna för bolån. Finansinspektionen (FI) har i samband med detta fått en fråga om hur vi ser på detta och vårt ställningstagande till reciprocitet vad gäller de metoder som Finanstillsynet kommer att fastställa.
Den 29 januari beslutade Europeiska Bankmyndigheten, Eba, en rekommendation om användning av identifieringskoder (s.k. Legal Entity Identification eller (pre-)LEI) för rapporterande företag.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet. Dessutom föreslås ändringar i ett antal föreskrifter med anledning av kapitaltäckningsutredningens förslag att upphäva lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Med anledning av den nya lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter som förväntas träda i kraft den 1 juli 2014 föreslår Finansinspektionen (FI) nya föreskrifter och allmänna råd om viss verksamhet med konsumentkrediter. Syftet är främst att motverka överskuldsättning hos konsumenter.
FI och Riksbanken har utvärderat sin tillsyn och övervakning av de finansiella infrastrukturföretagen i Sverige utifrån de internationella riktlinjerna ”Principles for financial market infrastructures” (PFMI), vilka FI använder i sin tillsyn och Riksbanken i sin övervakning.
Finansinspektionen (FI) föreslår nya och ändrade föreskrifter som en följd av att förordning (EU) om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag (tillsynsförordningen) har börjat gälla vid årsskiftet. Dessutom föreslås ändringar i ett antal föreskrifter med anledning av kapitaltäckningsutredningens förslag att upphäva lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar.
Det är inte lämpligt att ge bankerna möjlighet till undantag från det så kallade Basel 1-golvet. FI vill även fortsättningsvis säkerställa att banksystemet är tillräckligt motståndskraftigt, något som värnar den finansiella stabiliteten.
Den 6 mars 2014 införs nya riktlinjer om identifiering av vissa inlåningsprodukter.
Den europeiska bankmyndigheten Eba, ber om synpunkter på ett diskussionsunderlag (discussion paper) som behandlar effekterna på kapitalbasen orsakade av ändrade redovisningsregler för förmånsbestämda pensionsförpliktelser och kapitaltäckningsreglerna (CRR) om avdrag för netto förmånsbestämda pensionsfondstillgångar i företagens balansräkning.
Den 29 januari beslutade Europeiska Bankmyndigheten, Eba, en rekommendation om användning av identifieringskoder – så kallad Legal Entity Identification eller (pre-)LEI – för rapporterande företag.
Finansinspektionen publicerar information om historiska förluster från utlåning med säkerhet i form av bostadsfastigheter i enlighet med artikel 101 i EU:s kapitaltäckningsförordning (CRR).
FI återkallar Exchange Finans tillstånd att driva finansieringsrörelse. Verksamheten ska avvecklas på ett sätt som mildrar effekterna för företagets kunder.
FI redogör i denna rapport för bankernas anpassning till högre kapitaltäckningskrav och för effekterna för hushåll och icke-finansiella företag.
Samtliga bolagsgrupper redovisade ett högre rörelseresultat under det tredje kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna steg till drygt 23 miljarder kronor under det tredje kvartalet.
Svenska banker står relativt starka, men är fortsatt sårbara för störningar på de finansiella marknaderna och utvecklingen i euroområdet innebär fortsatt en risk för det svenska finansiella systemet.
Sammantaget visar analysen att en lägre andel av hushållen tar nya lån med höga belåningsgrader och att amorteringsbeteendet har förbättrats bland hushåll med höga belåningsgrader.
Enskilda hushåll visar på god motståndskraft, i alla fall på längre sikt. På kort sikt finns däremot risker för individuella hushåll i stressade situationer.
FI bedömer att fundamentala reala efterfråge- och utbudsfaktorer förklarar en stor del av uppgången i hushållens skuldsättning men att generösare kreditgivningsnormer troligtvis också har understött utvecklingen.
Riskerna med hushållens aggregerade skuldsättning i samhället kan se olika ut beroende på hur skulderna är fördelade. En analys av spridningen i hushållens skuldsättning visar att skuldkvoten har ökat trendmässigt för alla inkomstgrupper och att vissa hushållsgrupper är mycket sårbara. Risken för större kreditförluster på bostadslån bedöms däremot vara liten.
På uppdrag av Samverkansrådet har en av Finansinspektionen och Riksbanken gemensam analysgrupp tillsatts för att analysera risker kopplade till hushållens skuldsättning och amorteringsbeteenden. Slutsatser kring analysarbetet motiverar till att överväga ytterligare åtgärder för att hantera riskerna med hushållens höga skuldkvot.
Samtliga bolagsgrupper, förutom sparbankerna, redovisade ett högre rörelseresultat under det andra kvartalet 2013 jämfört med samma kvartal föregående år. Resultatet i storbankerna uppgick under det andra kvartalet till knappt 23 miljarder kronor.
Konsumenternas insyn i hur bolåneräntan bestäms är i dag begränsad. Det är svårt att förstå varför banken erbjuder en viss ränta och vilka faktorer som påverkar den på kort och lång sikt.
Finansinspektionen förelägger företaget Zam Exchange att vidta rättelse i eflerlevnaden av reglerna om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionen förelägger företaget Aljazeera Travel att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd i samband med valutaväxlingar.
Finansinspektionen förelägger företaget Ariyan Company att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd i samband med valutaväxlingar.
Finansinspektionen förelägger företaget Denar Exchange Guld & Travel att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd i samband med valutaväxlingar.
Finansinspektionen förelägger företaget Morex Exchange Eftr Handelsbolag att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd i samband med valutaväxlingar.
Finansinspektionen förelägger företaget Teheran Livs att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd.
Finansinspektionen förelägger företaget Skåne Exchange att upphöra med den betaltjänstverksamhet som bedrivs utan tillstånd i samband med valutaväxlingar.
Samtliga bolagsgrupper redovisar ett högre rörelseresultat under första kvartalet 2013 jämfört med samma period föregående år. Resultatet i storbankerna var oförändrat och ligger kvar på en historiskt hög nivå.
För konsumenter innebär ökad rörlighet och alltmer av komplexa finansiella produkter ökade möjligheter, men också ökade risker. Det skapar risker som FI behöver uppmärksamma och åtgärda.
FI inför ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån. Golvet införs som en tillsynsåtgärd inom den så kallade pelare 2.
Finansinspektionen ger Skandiabanken Aktiebolag (publ) tillstånd att ge ut säkerställda obligationer.
Många företag gör inte tillräckligt för att motverka risken för att utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta visar Finansinspektionen (FI) i en ny rapport.
FI:s årliga bolåneundersökning bekräftar att bolånetaket fortsätter att fungera. Få hushåll tar lån över taket, det vill säga mer än 85 procent av marknadsvärdet, samtidigt som amorteringsbeteendet har förbättrats hos dem som tar stora lån.
Riktlinjer från de europeiska tillsynsmyndigheterna för bank-, försäkring- och värdepappersmarknaderna är att jämställa med svenska allmänna råd. Det slår Finansinspektionen fast i en promemoria.
Storbankernas räntenetto ökade under 2012 vilket även förbättrade rörelseresultat under året jämfört med 2011. Rörelseresultatet i storbankerna uppgick under 2012 till drygt 86 miljarder kronor.
Både banker och hushåll har nu låga kostnader för bolån. Samtidigt ökar bankernas bolånemarginaler något. Utlåningen till hushåll och företag ökade under perioden, men i en lägre takt än tidigare. Det visar FI:s fjärde kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Finansinspektionen har beslutat att ge Sparbanken Gotland en varning. Företaget ska också betala en straffavgift på 1 400 000 kronor.
Inlåningen, särskilt från svenska hushåll, fortsätter att växa. Inlåningen från svenska hushåll har ökat med 88 miljarder till 980 miljarder kronor på ett år, vilket motsvarar en ökningstakt på nästan 10 procent.
FI har beviljat Landshypotek AB tillstånd att driva bankrörelse.
Svenska banker har i stor utsträckning redan anpassat sig till de kommande kraven på kapitaltäckning och tillgång till likviditet. De högre kraven innebär en kostnad men bidrar till ett stabilare finansiellt system. Sammantaget medför de kommande kraven positiva effekter för samhällsekonomin.
Finansinspektionens (FI:s) riskrapport 2012 har fortsatt fokus på oron på de finansiella marknaderna där den största risken för det svenska finansiella systemet alltjämt är en fördjupad statsfinansiell kris i Europa.
Finansinspektionen förelägger Legio Exchange AB vid vite om 400 000 kronor att upphöra med verksamheten att tillhandahålla betaltjänster. Verksamheten ska senast vara avvecklad den 1 december 2012.
Storbankerna redovisade sitt högsta rörelseresultat för ett kvartal sedan 2002, 22,5 miljarder kronor för andra kvartalet. Ökningen förklaras huvudsakligen av högre räntenetto.
Tillväxttakten i utlåningen till hushåll och företag minskar men ligger fortfarande högt i jämförelse med euroområdet. Marginalen på bolån fortsätter att öka något och är nu den högsta på tio år. Det visar FI:s andra kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.
Forex Bank får betala särskild avgift på 150 000 kronor för att för sent ha anmält ändring av sitt innehav av aktier i Panaxia till Finansinspektionen.
FI har beviljat Amfa Finans AB tillstånd att driva bankrörelse.
Storbankerna redovisade tillsammans ett rörelseresultat på 22 miljarder kronor för första kvartalet. Det är i nivå med de högsta kvartalsresultaten sedan 2002.
Fortsatt arbete med att ta fram högre krav på kapital och likviditet för svenska banker, fortsatt fokus på livbolagens anpassning till det nya ränte- och marknadsläget och krafttag mot oseriös finansiell rådgivning. Detta är några av de ämnen som tas upp i årets rapport till regeringen.
Marginalerna på bolån har ökat och konsumenter har utrymme att förhandla om bättre ränta. Det visar FI:s genomgång av bankernas räntor och utlåning.
Finansinspektionen (FI) har utrett bankernas egenhandel i ljuset av problemen i HQ Bank. FI konstaterar att HQ varit en isolerad händelse men att samtliga banker kan bli bättre på att hantera sina marknadsrisker.
Hushållens belåningsgrad för nya lån minskade under 2011, för första gången sedan 2002. Det bekräftas av bankerna i denna bolåneundersökning som också visar att efterfrågan på höga belåningsgrader har minskat sedan bolånetaket infördes för ett år sedan.
Länsförsäkringar Bank (LF Bank) har haft brister i sin interna styrning och kontroll. Banken får därför en anmärkning och ska betala en straffavgift på 10 miljoner kronor.
Finansinspektionen beviljar Time Finans AB tillstånd att driva bankrörelse.
Finansinspektionen beviljar SEB Kort AB tillstånd att driva bankrörelse.
Kreditförlusterna netto ökar, mätt över rullande fyra kvartal, men nivåerna är fortsatt låga. Sparbankerna svarar för den största ökningen, där kreditförlustnivån uppgår till 0,35 procent.
Finansinspektionen meddelar Nordea Bank AB en anmärkning. Företaget måste också betala en straffavgift på 3 miljoner kronor.
Tillväxttakten i inlåning från allmänheten för banker och kreditmarknadsbolag var 15 procent sedan utgången av tredje kvartalet 2010, det visar FI:s Kreditmarknadsbarometern för det tredje kvartalet 2011.
Sverige har klarat sig relativt väl i en turbulent tid men risknivån i det svenska finansiella systemet har ökat. Osäkerheten i omvärlden gör att bankers likviditetsrisker och livförsäkringsföretagens påverkan av det låga ränteläget fortsatt är i fokus. Finansinspektionen ser också en risk i att försäljningen av komplexa produkter till konsumenter ökar.
Bankernas finansieringskostnad bedöms ha minskat något under det tredje kvartalet 2011.
Marginalen Bank Bankaktiebolag har brustit i hanteringen av jävskrediter. Finansinspektionen har tidigare kritiserat Marginalen för sin kredithantering och banken får därför en varning och en straffavgift på 20 miljoner kronor.
Kredit AB Marginalen får en anmärkning och en straffavgift på 5 miljoner kronor för stora brister i sin hantering av krediter till närstående personer och företag, så kallade jävskrediter.
Skandinaviska Enskilda Banken AB, (SEB) ska betala särskild avgift med 20 000 kronor för att för sent ha anmält ändring av sitt innehav av aktier i Netonnet AB.
Inlåningen från allmänheten ökade i storbankerna med 188 miljarder till 3 658 miljarder kronor under andra kvartalet 2011. Det är den högsta nivån sedan år 2000.
Marginalen på bolån till hushåll steg under det andra kvartalet 2011. Däremot var marginalen på lån till företag oförändrad. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också.
Inlåningen ökade i årstakt för storbankerna. Även utlåningen till svensk allmänhet ökade. Däremot minskade ränte- och provisionsnettot något under perioden.
Större fokus på intern styrning och kontroll, regler som möjliggör att banker kan gå omkull på ett kontrollerat sätt och krafttag mot problem med finansiell rådgivning. Det är viktiga lärdomar i årets Tillsynsrapport.
Skandinaviska Enskilda Banken AB får en anmärkning och ska betala ska betala en straffavgift på 2 miljoner kronor.
Både bostadsinstitutens marginal på lån till hushåll och bankernas marginal på lån till företag har stigit jämfört med fjärde kvartalet 2010. Bankernas marginaler på inlåning från hushållen steg också under perioden.
FI föreslår att alla företag med utlåningsverksamhet till konsumenter eller som tar emot insättningar ska ha tillstånd. Det innebär till exempel att snabblåneföretag skulle få tillstånd under en ny tillståndskategori – konsumentkreditföretag.
Nordea Bank ska betala särskild avgift på 500 000 kronor för att för sent ha anmält ändring av sitt innehav av aktier i Probi samt i Affärsstrategerna till Finansinspektionen.
Finansinspektionen (FI) har fått i uppdrag av regeringen att redovisa hur EU-rekommendationen om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn har genomförts, vilka åtgärder som har vidtagits för att se till att de nya reglerna följs och hur företagen som omfattas har anpassat sig till rekom-mendationerna.
Utnyttjandet av de statliga stabilitetsåtgärderna minskade ytterligare under fjärde kvartalet 2010. I princip hela Riksbankens extraordinära utlåning till bankerna har betalats tillbaka och inga banker eller bolåneinstitut deltog i Riksgäldens bankgarantiprogram.
Finansinspektionen förelägger Nasim Exchange med företrädare Djanan Mokhtari att vid vite om 50 000 kronor omedelbart upphöra med den betaltjänstverksamhet som drivs utan tillstånd.
Finansinspektionen har beslutat om anmärkning och straffavgift för Swedbank för brister i dess uppdrag som förvaringsinstitut. Banken döms att betala 2,5 miljoner kronor.
Finansinspektionen har beslutat om anmärkning och straffavgift för Handelsbanken för brister i dess uppdrag som förvaringsinstitut. Banken döms att betala 3,5 miljoner kronor.
Storbankernas samlade rörelseresultat var nästan 22 miljarder kronor under fjärde kvartalet 2010, den högsta nivån sedan det andra kvartalet 2007. Bidragande faktorer var stigande ränte- och provisionsnetton samt återföringar av tidigare förväntade kreditförluster i Baltikum.
Sparbankernas samlade rörelseresultat ökade för första gången sedan det andra kvartalet 2009. Det visar FI:s Kreditmarknadsbarometer för det tredje kvartalet 2010.
Finansinspektionen förelägger Kimia Exchange Giti Travel Handelsbolag att vid vite om 50 000 kronor omedelbart upphöra med den betaltjänstverksamhet företaget driver utan tillstånd.
Bankernas utlåning till hushåll fortsatte att öka, nästan 9 procent på årsbasis. Utlåningen till företag minskade med 1 procent jämfört med tredje kvartalet 2009.
FI lyfter i denna rapport fram de viktigaste riskerna för den finansiella stabiliteten, för konsumentskyddet och för de finansiella marknadernas funktionssätt.
Storbankernas rörelseresultat det andra kvartalet 2010 är det bästa sedan hösten 2008. Förbättringen beror främst på minskade kreditförluster, framför allt i Baltikum.
Finansinspektionen återkallar HQ Banks tillstånd för försäkringsförmedling efter att bolaget försatts i likvidation.
Finansinspektionen återkallar HQ Bank AB:s tillstånd. Banken har grovt överträtt de mest centrala bestämmelserna i svensk lagstiftning och FI kommer att ansöka om att företaget försätts i likvidation.
Finansinspektion förelägger HQ Bank AB att skriftligen underrätta Finansinspektionen minst 48 timmar före varje transaktion mellan banken och någon av nedanstående personer, som innebär att banken avhänder sig tillgångar eller medel, eller annars ådrar sig skyldigheter eller förpliktelser.
De svenska bankerna utnyttjar de statliga stödåtgärna allt mindre och Riksbankens utlåning till bankerna sjunker, det visar FI:s senaste utvärderingsrapport. Vid halvårsskiftet hade alla banker och bolåneföretag lämnat det statliga garantiprogrammet.
Rörelseresultaten har förbättrats för alla företagsgrupper i Finansinspektionens Kreditmarknadsbarometer för det första kvartalet 2010.
Finansinspektionen meddelar Skandinaviska Enskilda Banken AB en anmärkning och beslutar att Skandinaviska Enskilda Banken AB ska betala en straffavgift på 2,5 miljoner kronor.
I tillsynsrapporten redovisas några av FI:s viktigaste erfarenheter av tillsyns- och regelarbetet det senaste året. Förhoppningen är att detta ska leda till en ökad förståelse för FI:s verksamhet och prioriteringar.
Bankernas räntemarginaler har ökat första kvartalet 2010 jämfört med föregående kvartal.
Bankernas utlåningsmarginaler har ökat mer än inlåningsmarginalerna minskat. Därmed har bankernas räntemarginaler ökat något jämfört med innan finanskrisen. Inlåningsmarginalerna är dock historiskt låga.
Finansinspektionen och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens betalningssystem under 2009. Bankgirocentralen, BGC, är den centrala aktören när det gäller förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige.
Riskerna för det finansiella systemet som helhet är låga men hushållens höga belåningsgrad oroar. Det är slutsatsen av Finansinspektionens bolåneundersökning.
Den rörliga ersättning som utbetalades 2009 baserades på en kort intjäningsperiod samt hade en kort utbetalningsperiod. Nära nog all tilldelad rörlig ersättning hade tjänats in under ett år eller kortare tid och betalats ut inom ett år.
Marginalerna på bankernas utlåning har under hösten stabiliserats på en högre nivå. Ett motiv för den ökade marginalen på lån till företag är att kreditrisken har ökat. Den genomsnittliga ökningen av risken enligt bankernas interna riskklassificeringsmodeller har dock inte ökat i samma grad som marginalen.
Rörelseresultaten för bankaktiebolagen, sparbankerna, de mindre kreditmarknadsbolagen samt värdepappersbolagen ökade för helåret 2009 jämfört med 2008. Storbankernas rörelseresultat sjönk däremot. Avkastningen på eget kapital hamnade för första gången sedan 2002 under 10 procent för storbankerna.
För fjärde månaden i rad ökar tillväxttakten i bankernas lån till hushållen. Hela ökningen kommer från lån till bostäder och bostadsinstituten står för den högsta ökningstakten.
Oron för att drabbas av kontobedrägeri är obefogat stor. Det visar FI:s undersökning av hur många som drabbats av obehöriga uttag från konto oavsett om det beror på att kortuppgifter blivit stulna eller att en bedragare kommit över konto- eller internetbanksuppgifter.
Utlåning till svenska företag minskar samtidigt som utlåningen till svenska hushåll visar en i stort sett oförändrad tillväxt. Vid utgången av tredje kvartalet översteg storbankernas lån till svenska hushåll för första gången lån till svenska företag.
Finansinspektionen flaggar för flera potentiella risker som noggrant måste bevakas. Ett riskområde som lyfts fram i den nya rapporten, "Risker i det finansiella systemet" är bolånemarknaden - där FI har påbörjat en granskning.
Hushållen fortsätter att öka sina lån. Det är framför allt lån till bostäder som ökar. Bankernas marginaler var i stort sett oförändrade under september.
Bankernas lån till hushållen fortsätter att öka. Sedan FI:s förra rapport om effekterna av de statliga stabilitetsåtgärderna har skillnaden mellan bankernas utlåningsräntor och interbankräntan legat på samma nivå. Bankernas kostnad för likviditet har fortsatt att sjunka. Sammantaget ökar det bankernas marginaler på lån till hushållen.
Under andra kvartalet fungerade de finansiella marknaderna allt bättre samtidigt som lågkonjunkturen gav högre kreditförluster i alla grupper av företag. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer.
Hushållen fortsatte att låna mer medan företagen lånade mindre i juli jämfört med i juni. Fortfarande är utlåningen större till såväl hushåll som företag jämfört med för ett år sedan.
Bankernas bolåneräntor har sjunkit i linje med marknadsräntorna och Riksbankens styrränta sedan FI:s föregående rapport i juni 2009.
Sedan FI:s föregående rapport i maj 2009 har bankernas bolåneräntor stigit något i likhet med marknadsräntorna. Samtidigt har kostnaden för likviditet – det vill säga bankens kostnad för att låna upp pengar på längre löptider och omvandla dem till korta löptider – sjunkit något. Det betyder att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt har fortsatt att öka, om än i begränsad utsträckning.
Finans AB Marginalen har brustit i sin interna kontroll. Därmed har bolaget inte fullt ut följt reglerna för hur krediter och kreditrisker ska hanteras. Kreditmarknadsbolaget får en anmärkning och en straffavgift på 1,3 miljoner kronor.
Huvuddelen av de svenska hushållen har en stark privatekonomi och sparar långsiktigt. De flesta har tillgång till bankkonto och betaltjänster och tre av fyra betalar via internet. Det visar svaren om privatekonomin från 1 309 hushåll. Mätningen har FI låtit Svenskt Kvalitetsindex genomföra under första kvartalet 2009.
Den senaste månaden har bankernas bolåneräntor och utlåningsräntor till företag varit relativt oförändrade samtidigt som kostnaden för likviditet sjunkit, enligt FI:s senaste utvärderingsrapport av de statliga stabilitetsåtgärderna. Detta innebär att bankernas utlåningsmarginaler sannolikt fortsätter att öka.
Det finns inga tydliga spår av obestånd eller kreditförluster för lån till kommersiella fastigheter i Sverige.
Såväl bankkunder som bankrådgivare tycker att gränsen mellan rådgivning och försäljning är svår att dra. Det visar en undersökning som Kungliga Tekniska Högskolan och Finansinspektionen gjort.
Svenska hushålls bostadslån innebär en relativt liten risk för bankerna och den finansiella stabiliteten. Det konstaterar Finansinspektionen i en ny rapport. Däremot finns risker för att enskilda låntagare kan få svårigheter, särskilt om arbetslösheten skulle fortsätta stiga och räntorna samtidigt går upp.
De svenska storbankernas intjäning är stark, trots fortsatt svag utveckling i omvärlden.
Bankerna har sänkt sina kortaste boräntor mer än vad interbankräntan fallit sedan Finansinspektionens senaste uppföljning av statens stabilitetsåtgärder. En förklaring kan vara att kostnaden för likviditet fallit.
Forex överklagade FI:s beslut om en straffavgift på 50 miljoner kronor. Straffavgiften utdelades i samband med att företaget varnades 2008. Länsrätten avslår överklagandet i ett beslut från den 22 april i år.
FI och Riksbanken har utvärderat Bankgirocentralens verksamhet under 2008.
Statens stabilitetsåtgärder har varit viktiga både för finanssektorn och allmänheten. Bankernas upplåningskostnader har sjunkit och därmed har utlåningsräntor till både hushåll och företag kunnat sänkas.
Det går inte att fastställa att statens stabilitetsåtgärder enbart kommit företagen och hushållen till del. Sannolikt har en viss del tillfallit bankerna i form av högre räntenetton.
Bankernas utlåningsräntor har fortsatt att sjunka sedan FI förra rapport om effekterna av statens stabilitetsåtgärder.
Fem av åtta undersökta banker utnyttjar nya möjligheter att omkategorisera vissa finansiella tillgångar. I samband med tredje kvartalet 2008 har de värderat vissa tillgångar till upplupet anskaffningsvärde i stället för till verkligt värde.
Den allt sämre konjunkturen drabbade under slutet av 2008 både svenska banker och värdepappersbolag med full kraft. Kreditförlusterna har stigit kraftigt från låga nivåer, särskilt för de fyra storbankerna. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer för fjärde kvartalet 2008.
Bankerna har inte sänkt sina utlåningsräntor till företag i samma omfattning som bolåneräntorna, och gör sannolikt större vinster för denna utlåning än innan finanskrisen. Det visar FI:s senaste utvärdering av de statliga stabilitetsåtgärderna.
Bankerna har sänkt bolåneräntorna med mer än vad deras upplåningskostnader har sjunkit. Trots att kunderna betalar högre bolåneränta i förhållande till riksbankens reporänta tjänar bankerna sannolikt mindre per utlånad krona än innan den finansiella turbulensen.
It-avbrotten minskar hos en del företag men ökar hos andra. Antalet ligger därför på en konstant hög nivå. FI ser allvarligt på att det är samma företag som återkommande har ett stort antal it-avbrott.
Bankerna har sänkt utlåningsräntorna till allmänheten i takt med att det allmänna ränteläget fallit. De fortsatte att öka utlåningen till svenska företag och hushåll i oktober. Utlåningsökningen fortsatte även de två första veckorna i november enligt preliminära siffror. Det visar Finansinspektionens andra uppföljning av effekterna av regeringens stabiliseringspaket.
Trots det snabbt försämrade läget i världsekonomin syns ännu inga tydliga tecken på att utlåningstillväxten mattas av. Det visar Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer för tredje kvartalet 2008.
De statliga stabilitetsåtgärderna har sannolikt bidragit till att bankerna kunnat sänka såväl in- som utlåningsräntor. Det visar Finansinspektionens första rapport om de statliga stabilitetsåtgärderna.
Finansinspektionen återkallar, med stöd av 15 kap. 1 § andra stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, tillståndet för Carnegie Investment Bank AB (516406-0138) att driva bankrörelse.
FI konstaterar att de fyra storbankerna klarar lågkonjunkturen. Bankerna har förutsättningar att klara kapitaltäckningskraven även om det skulle bli en en allvarlig recession i Sverige och Baltikum.
Finansinspektionen har funnit att Forex Bank har haft strukturella och återkommande brister på i sin hantering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av särskilt allvarlig brottslighet.
Högt ränteläge ger allt bättre räntenettomarginal och i kombination med hög utlåningstillväxt gör det att storbankerna visar ett rekordstort räntenetto för det senaste året. Räntenettot överstiger för första gången 95 miljarder kronor, visar FI:s Kreditmarknadsbarometer.
Finansinspektionen förelägger European Credit & Savings Ekonomisk förening (769614-8563) att upphöra med den inlånings- och kreditverksamhet som föreningen drivit utan tillstånd.
Finansinspektionen förelägger Unispar Universal Sparkasse ekonomisk förening (769614-2269) att upphöra med den inlånings- och kreditverksamhet som föreningen har drivit utan tillstånd.
Klagomålen ökar från personer som inte får tillgång till bankgiro och internetbank. FI kommer att förtydliga reglerna för vem som kan nekas betaltjänster.
De svenska storbankernas vinster har minskat. Rörelseresultatet för första kvartalet 2008 minskade med 2,9 miljarder kronor, 14,5 procent, jämfört med samma period 2007.
Att betalningssystemet fungerar och är motståndskraftigt mot såväl interna som externa händelser som brand, översvämning, strömavbrott med mera är av stor betydelse för samhällsekonomin.
De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den turbulens som råder på de finansiella marknaderna. Det visar rapporten Marknadsoron och de svenska bankerna.
Belåningsgraderna ökar och de verkliga amorteringstiderna är långa både i portföljen och i nyutlåningen. Det visar en undersökning som FI publicerar i dag.
Finansinspektionen förelägger HFS Savings ekonomisk förening (769615-0221) att upphöra med den inlånings- och kreditverksamhet som föreningen drivit utan tillstånd.
Åtta granskade banker och värdepappersbolag hanterar och värderar riskerna i handeln med svårvärderade produkter på ett i stort sett bra sätt. Det visar Finansinspektionens undersökning.
Sms-låneföretagen är skyldiga att identifiera sina kunder. Eftersom företagen utlovar lån på mycket kort tid har FI undersökt deras rutiner. Företagen uppger nu att de förbättrat rutinerna för att säkerställa att det är rätt person och att det inte är penningtvätt.
Storbankerna gjorde 2007 sina största vinster någonsin, även om resultattillväxten avtog. Kreditförlusterna före återvinningar minskade något under året. Den finansiella turbulensen har bara haft begränsad påverkan på resultatet i de stora bankerna, i första hand genom värdeförändringar av räntebärande värdepapper.
Skandiabanken har haft brister i bankens styrning och kontroll. Finansinspektionen har därför beslutat om en anmärkning mot banken och en straffavgift på 1 miljon kronor.
De svenska bankerna brister i efterlevnaden av EU-gemensamma regler som syftar till att spåra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det kan försvåra utredningsarbetet för de europeiska polismyndigheterna. Anledningen tycks vara bristande kunskap om reglerna, och brister i systemstöd. De svenska bankerna tar emot många betalningar från utländska banker som inte heller de uppfyller kraven.
Under tredje kvartalet minskade lönsamheten i de fyra storbankerna. Den minskade avkastningen kan förklaras dels av bankernas omvärderade obligationsportföljer dels av högre kreditförluster på grund av minskade återvinningar.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
De svenska bankerna är marginellt exponerade mot de tillgångar som påverkas mest av höstens marknadsturbulens. De ökade riskerna finns snarare i utlåningen i Baltikum.
Carnegie Investment Bank varnas av Finansinspektionen på grund av allvarliga brister i styrningen och kontrollen av företagets verksamhet. Carnegie ska därtill betala högsta möjliga straffavgift på 50 miljoner kronor. FI kräver att företaget byter ut VD och kallar till en extra bolagsstämma för att utse nya styrelseledamöter.
Bankernas och värdepappersbolagens provisionsintäkter ökade kraftigt under andra kvartalet. På ett år har storbankernas provisionsnetto ökat sammanlagt åtta procent. Det visar Finansinspektionens Kreditmarknadsbarometer som publiceras i dag.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat flera år i rad, med några mindre svackor. Både uppgången och de tillfälliga tillbakagångarna har i allt väsentligt styrts av börsutvecklingen.
FI förelägger fyra kommunala bostadsbolag att upphöra med att ta emot inlåning från sina hyresgäster.
I denna rapport diskuteras Finansinspektionens syn på behovet av reglering och tillsyn för statsobligationsmarknaden. FI:s ambitionsnivå i tillsynen av räntemarknaden har länge varit lägre jämfört med tillsynen av aktiemarknaden.
FI har granskat hur värdepappersföretag och företag som ger ut aktier följer reglerna för emissioner och nyintroduktioner. En av slutsatserna är att även andra marknadsplatser än börserna kan ställa krav på att bolagen dokumenterar vem som fått insiderinformation för att stärka skyddet för investerare.
FI har kartlagt internetangreppen mot bankkonton i Sverige. Omfattningen av problemet är begränsat i relation till antalet internettransaktioner.
Storbankernas utlåning till allmänheten ökade 14 procent eller 650 miljarder kronor. Ökningen var särskilt stor i bankernas utlandsverksamhet. Därmed har andelen utlåning i utlandet ökat ytterligare. Utlåningstillväxten är högre än 10 procent i alla grupper utom i bolåneföretagen. Deras resultatutveckling påverkas av att tillväxttakten är för låg för att kompensera den allt hårdare konkurrensen.
FI har i en särskild undersökning granskat samtliga 14 kreditmarknadsbolag med hushållssparande. Undersökningen publiceras i dag och visar brister i bolagens egen styrning och kontroll av verksamheten.
De senaste åren har metoderna för mätning av kreditrisk utvecklats i snabb takt. Denna utveckling har i grunden drivits på av företagens affärsmässiga behov av att få mer korrekt och mer detaljerad information om sina risker – för att kunna göra bättre affärer. Samtidigt har de nya kapitaltäckningsreglerna, ofta kallade Basel 2, varit en stark katalysator för utvecklingen.
Finansinspektionen förelägger 50 spar- och låneföreningar att upphöra med sin verksamhet. Föreningarna driver enligt sina stadgar finanansieringsrörelse utan tillstånd från FI, dvs föreningarna tar emot inlåning från allmänheten och lämnar krediter.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en minskning hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna: under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Högkonjunktur, stigande bostadspriser och en hög aktivitet på de finansiella marknaderna är faktorer som bidragit till att företagen på den svenska kreditmarknaden de senaste åren haft en mycket gynnsam ekonomisk utveckling. År 2006 var inget undantag utan utvecklingen fortsatte i en positiv riktning för de flesta företag.
Finansinspektionen förbjuder ING Securities Bank (France) att påbörja fler transaktioner i Sverige.
Finansinspektionen har undersökt den information som kunderna får i prospekt och marknadsföringsbroschyrer då de köper aktieindexobligationer. Undersökningen är baserad på en aktieindexobligation från var och en av bankerna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken.
Finansinspektionen har under hösten 2005 och våren 2006 granskat hanteringen av operativa risker i 15 banker och kreditmarknadsföretag.
Företagen på den svenska kreditmarknaden – banker, bostadsinstitut, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag – har haft en överlag mycket positiv utveckling under de senaste cirka tre åren. God konjunktur, låg inflation, stigande bostadspriser och i huvudsak gynnsam börsutveckling har inneburit god försäljning - inte minst av bolån - och låga kreditförluster.
Finansinspektionen förelägger PROSPAR Progressiv Sparkassa Ekonomisk Förening (föreningen) att vid vite om 100 000 kr ha avvecklat sin registreringspliktiga inlåningsverksamhet senast sex månader efter det att beslutet har vunnit laga kraft.
Finansinspektionen återkallar Allmänna Kapital (Sverige) AB i konkurs tillstånd att driva finansieringsrörelse.
Finansinspektionen förelägger Exchange Finans Europe AB att senast den 8 december 2006 höja kapitalbasen till ett belopp som motsvarade minst en miljon euro vid tidpunkten för beslut om tillstånd.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Finansinspektionen avför Himalaya International Money Transfer AB ur registret över företag som ägnar sig åt valutaväxling och betalningsöverföring.
Finansinspektionen förelägger Nordax Finans AB att senast den 20 november 2006 höja företagets kapitalbas till ett belopp som motsvarade minst fem miljoner euro vid tidpunkten för beslut om tillstånd.
FI har följt upp förra årets undersökning om blancokrediter till konsumenter (2005:4) som visade brister i informationen om avgifter, i avtalsvillkorens utformning och företagens kreditprövning. Dessutom har FI undersökt ränteutvecklingen för blancokrediter i förhållande till referensräntan. Undersökningen omfattar elva fristående kreditgivare och företag med anknytning till detaljhandeln.
Utvecklingen i kreditinstituten och värdepappersbolagen var god under 2005 och den positiva utvecklingen har fortsatt under första halvåret 2006. Framför allt bankerna har förbättrat resultaten och ökat avkastningen på det egna kapitalet. För bostadsinstituten och för kreditmarknadsbolagen är resultatnivå och avkastning i stort oförändrad, medan en viss försämring – från en hög nivå – kan noteras för värdepappersbolagen.
Ökade belåningsgrader, längre amorteringstider och pressade räntemarginaler förstärker riskerna på den svenska bolånemarknaden. Trots den negativa utvecklingen utgör de faktiska nivåerna ännu ingen allvarlig risk för stabiliteten i banksektorn.
Finansinspektionen förelägger inlåningsföretaget Farel Kapital AB att genast ta bort ordet bank i beskrivningen av sin affärsrörelse. Farel använder ordet i företagsbeskrivningen på sin webbplats (www.espar.se). FI har inte givit bolaget tillstånd att bedriva bankrörelse.
Sparbarometern visar hushållens finansiella sparande och skuldsättning över tiden och hur detta sparande fördelats mellan olika sparformer.
Finansinspektionen avslår Acme Associates AB:s ansökan om tillstånd att bedriva finansieringsrörelse. FI förelägger även Acme att avveckla den inlånings- och kreditverksamhet som företaget har drivit utan tillstånd.
Finansinspektionen avslår Nordiska Sparlån Ekonomisk Förening ansökan om registrering som inlåningsföretag.
Nya regler som träder i kraft vid årsskiftet innebär att kapitalkravet på svenska banker kan bli lägre än i dag. Detta beror framför allt på att svenska banker har en stor andel hushållslån i sina kreditportföljer.
Utvecklingen i kreditinstituten och värdepappersbolagen var god under 2005 och den goda utvecklingen har fortsatt under första kvartalet 2006. Banker och värdepappersbolag har förbättrat resultaten och ökat avkastningen på det egna kapitalet. För bostadsinstituten och för kreditmarknadsbolagen kan man se en marginell försämring.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under 2005 steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Finansinspektionen och Datainspektionen har gemensamt granskat marknaden med handel av förfallna fordringar.
Finansinspektionen har beslutat att omedelbart återkalla Custodia Credits tillstånd. Bolaget har brustit i kredithantering, intern styrning och kontroll av verksamheten.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – ökade stadigt under hela 2005, efter en svacka hösten 2004. Till stor del förklaras utvecklingen av aktiepriserna - under året steg aktiekurserna på Stockholmsbörsen med cirka 30 procent.
Finansinspektionens kreditmarknadsbarometer sammanfattar den ekonomiska utvecklingen, kreditkvalitén och kapitalsituationen för banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. Kreditmarknadsbarometern, som kommer att publiceras kvartalsvis, visar utvecklingen i drygt trehundra företag med finansiell verksamhet, se lista på sid 19.
FI har på regeringens uppdrag under år 2005 granskat bankernas avgifter och information kring gränsöverskridande betalningar, samt bankernas rutiner för samarbetsavtal. Granskningen har omfattat Handelsbanken, SEB, Nordea Bank, och Föreningssparbanken, samt beträffande kortavgifter även Skandiabanken och ICA-banken.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har ökat fyra kvartal i följd, efter att ha stått stilla under tre kvartal dessförinnan.
Finansinspektionen (FI) har undersökt hur väl företagen följer FI:s föreskrifter och allmänna råd om klagomålshantering. Undersökningen har omfattat 196 företag inom områdena bank, fond, värdepapper och försäkring.
Från och med 2007 kommer de nya så kallade Baselreglerna (Basel II) att via EG-direktiv bli gällande i Sverige och övriga EU. Detta kommer att innebära viktiga förändringar för de banker, kreditinstitut, värdepappersbolag och vissa fondbolag som kommer att omfattas av reglerna. Det kommer också att innebära ökade krav för den finansiella tillsynen, inte minst när det gäller samarbetet mellan EU:s tillsynsmyndigheter.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder – har växt tydligt under tre kvartal i följd, efter att ha stått stilla under några kvartal dessförinnan.
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förblev hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – i stort oförändrad de tre första kvartalen under 2004.
Finansinspektionen har på Finansdepartementets uppdrag granskat marknaden för så kallade blancokrediter till konsumenter, dvs. krediter utan säkerhet.
Finansinspektionen har beslutat att återkalla Sörmlands Sparbanks tillstånd att förvalta kunders värdepapper.
Den information som ges till köpare av indexobligationer uppfyller inte FI:s krav på att ge en rättvisande bild av erbjudandet. Det visar FI:s granskning som publiceras i dag.
Efter en kontinuerlig uppgång under 2003 främst framdriven av ökade börsvärden,förändrades hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –knappast alls under 2004.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder –förändrades knappast alls mellan årets andra och tredje kvartal. Görs jämförelsen lite längre bakåt i tiden kan man notera en kontinuerlig uppgång under 2003 och början av 2004 som sedan planat ut.
FI redovisar i denna rapport, som är den sjätte i rapportserien Från konto till konto, en granskning av valutaväxlingspåslag och fasta avgifter som svenska banker tar vid korttransaktioner inom EES.
Finansinspektionen har beslutat att ta ut en straffavgift av SEB och Handelsbanken på en miljon kronor vardera på grund av att bankerna inte har informerat sina kunder som lagen kräver.
Hushållens finansiella nettoförmögenhet – tillgångar minus skulder – minskade marginellt med 9 miljarder eller cirka 0,6 procent mellan årets första och andra kvartal. Görs jämförelsen ett år bakåt handlar det dock fortfarande om en tydlig ökning av nettoförmögenheten på nästan 160 miljarder kr.
Finansinspektionen (FI) har granskat hur värdepappersföretagen utför framför allt privatkunders order utifrån nuvarande regler, inklusive branschens egna.
Utlåningen till hushållen har ökat i hög och ganska jämn takt – kring 10 procent per år - under flera års tid. Framför allt är det utlåning till bostäder som ökat. Drivkraften har varit historiskt låga räntor med stigande bostadspriser och högre finansieringsbehov som följd.
2005-01-27 Kammarrätten ändrar det överklagade beslutet och meddelar Dalhems Sparbank en varning
Hushållens finansiella nettoförmögenhet - tillgångar minus skulder - ökade med 76 miljarder kr under årets första kvartal. En successiv återhämtning har skett sedan den märkbara nedgången under första halvan av 2002, då börsen gick ned samtidigt som hushållens skulder ökade. Nettoförmögenheten har växt med 245 mdkr sedan tredje kvartalet 2002.
FI:s undersökning av bankernas klagomålshantering visar bland annat följande:
Årets fjärde kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002, förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Efter att FI år 2002 började granska bankernas betalningsöverföringar och påpekat brister har tiden för en betalningsöverföring nästan halverats och fall där avgifter tas ut av den mottagande banken kraftigt minskat.
Årets tredje kvartal innebar en fortsatt ökning av hushållens finansiella nettoförmögenhet. En i stort sett kontinuerlig återhämtning har skett sedan ett år tillbaka, efter den märkbara nedgången under första halvan av 2002,förorsakad av en kombination av börsnedgång och ökad skuldsättning.
Finansinspektionen har beslutat att omedelbart återkalla Coop Banks tillstånd. Coop Banks verksamhet har inte utvecklats i enlighet med den plan som förelåg när banken fick tillstånd för ett år sedan. Banken har trots upprepade påstötningar från FI inte förmått presentera en alternativ affärsplan eller en plan för en frivillig avveckling av verksamheten.
Av denna rapport framgår att den genomsnittliga tidsåtgången för en betalningsöverföring till utlandet minskat. Bankernas avgifter för överföringar har också blivit något lägre, även om variationer förekommer.
Det Baselförslag som nu ligger till grund för den kvantitativa utvärderingen skiljer sig på många punkter från det som remissbehandlades första halvåret 2001. Det är ett omfattande utvecklingsarbete som skett. Den övergripande strukturen ligger dock fast och kan sammanfattas enligt följande.
Finansinspektionen redovisar i denna delrapport till regeringen, bankernas avgiftsuttag för gränsöverskridande elektroniska betalningstransaktioner före och efter den 1 juli 2002.
I en tidigare rapport som lämnades till regeringen i februari i år konstaterades att bankernas rutiner vid inhemska överföringar i huvudsak fungerade väl. Däremot fanns det brister i bankernas hantering av betalningsöverföringar inom EES. Finansinspektionen har uppmanat bankerna att vidta åtgärder.
Finansinspektionen har kartlaggt svenska bankers överföringstider och kostnader för betalningar inom Sverige och EES.
Förslaget till nya kapitaltäckningsregler innebär principiella nyheter i framförallt tre avseenden.